Arbetsresor för personer med funktionsnedsättning

Tre parkerade bilar

Resultaten från denna promemoria utgör ett av underlagen för huvudrapporten från Trafikanalys regeringsuppdrag om fördjupad analys av Reseavdragskommitténs förslag på ett förändrat system för skattelättnad för arbetsresor (Trafikanalys Rapport 2020:8). 

Läs/ladda ner publikation

PM 2020:5
Publicerad:  31 augusti 2020

Enligt uppdraget ska Trafikanalys fördjupa analysen i den del som rör konsekvenser för sjuka och personer med funktionsnedsättning och i vilken omfattning förslaget påverkar skattskyldiga som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning måste göra arbetsresor med bil.

Vår analys i denna PM utgår enbart från de funktionsnedsättningar som efterfrågas i Trafikanalys resvaneundersökning (RVU Sverige 2011–16). Dessa omfattar nedsättning i rörelseförmåga, syn och hörsel, samt allergi som omöjliggör resande i kollektivtrafiken. Som Trafikanalys tidigare redovisningar visat finns det många andra funktionsnedsättningar av medicinsk, psykisk eller kognitiv art som gör det svårt eller omöjligt att resa kollektivt.

700 000 förvärvsarbetande med funktionsnedsättning

Antalet förvärvsarbetande med funktionsnedsättning är enligt vår avgränsning cirka 700 000, eller 14 procent av arbetsstyrkan. Av dessa räknar cirka 140 000 med avdrag för arbetsresor med bil. Cirka 18 000 reser till arbetet med färdtjänst.

Vi bedömer alltså att den grupp personer med funktionsnedsättning som kan påverkas av för­ändrad skattelättnad är mellan 50 000 och 110 000 förvärvsarbetande. Antalet kan påverkas både upp och ned, beroende på hur många funktionsnedsättningar som omfattas och på hur allvarlig funktionsnedsättningen är, vilket bestäms av läkarutlåtanden och av Skatteverket.

Om den förvärvsarbetande åberopar sin funktionsnedsättning och kan styrka att den är för­hindrad att resa med allmänna transportmedel tjänar den på det jämfört med nuvarande situa­tion vid både låg och hög marginalskatt, upp till avstånd på 15–30 km. De med låg marginal­skatt tjänar på reformen upp till avstånd på 80–150 km, men på längre avstånd blir det en för­säm­ring mot nuläget, som kan drabba cirka 2 000 förvärvsarbetande med rörelsenedsättning eller allergi. De med hög marginalskatt förlorar på reformen på avstånd över 30 km, och antalet påverkade kan uppgå till 4 000–7 000. För dem som utnyttjat maximalt kilometer­avdrag för driftsfaktiska bilkostnader blir det försämringar oavsett avstånd, på mellan 300 kronor och 98 000 kronor per år, beroende på avstånd och marginalskatt.