Förvärvsarbetande i glesbygd och landsbygd - en metodbeskrivning
Resultaten från denna promemoria har utgjort ett av underlagen för huvudrapporten från Trafikanalys regeringsuppdrag om fördjupad analys av Reseavdragskommitténs förslag på ett förändrat system för skattelättnad för arbetsresor (Trafikanalys rapport 2020:8).
Hela metodbeskrivningen
Det finns ett flertal olika definitioner av glesbygd och landsbygd. Ofta bygger de på en administrativ indelning, såsom kommun, som sedan aggregeras utifrån uppställda kriterier. Två kända sådana indelningar är Tillväxtverkets och SKR:s kommungruppsindelningar, en tredje är Jordbruksverkets, som utgår från Tillväxtverkets indelning. Vid studier av glesbygd och landsbygd kan dock kommungrupper i vissa avseende upplevas som alltför grova indelningar, vilket innebär att det vi är intresserade av inte framträder tydligt. En geografiskt mer högupplöst definition av glesbygd (glesbygdsområden) gjordes av det tidigare Glesbygdsverket, och den är en utgångspunkt i denna PM.
Avsaknad av enhetlig definition
Enligt direktiven till Skattelättnad för arbetsresor skulle utredningen analysera hur ett förändrat reseavdrag påverkar skattskyldiga som bor i områden där tillgången till kollektivtrafik är bristfällig eller begränsad. I betänkandet framhålls att bristfällig tillgång till kollektivtrafik ofta är förknippad med geografiska begrepp som landsbygds- eller glesbygdsområden, där det på grund av låg efterfrågan är svårt att bygga upp en tät kollektivtrafik. Avsaknaden av en enhetlig definition av vad som är ett landsbygds- eller glesbygdsområde framhölls som försvårande för införande av ett sådant tillägg. Samtidigt vidhöll utredningen att ett sådant tillägg baserat på att identifiera vissa kommuner som glesbygdskommuner skulle få alltför låg träffsäkerhet. Anledningen ansågs vara att många kommuner innefattar såväl tätortsområden som mer glest befolkade områden.
I denna PM har vi med utgångspunkt i en uppdelning av Sverige i 100x100-metersrutor, och med stöd av metodologiska grepp från de tidigare indelningarna, klassificerat rutorna i termer av glesbygd eller icke glesbygd. Dessa rutor har sedan utgjort grunden för en aggregering och klassning av: ”områden”, som kan vara 100-metersrutor eller kilometerrutor, DeSO-områden samt kommuner. Vår metod kan beskrivas som ett sätt att dela in olika geografiska områden nerifrån och upp.