Långväga resandet minskade mest under pandemin

Förändrade resmönster

Som helhet minskade svenskarnas resor med 13 procent under hela den pandemiperiod som vi uppmätt, mars 2020–augusti 2021, jämfört med 2019. Bland äldre (65–84 år) minskade resandet något mer, med 18 procent per invånare. Resandet minskade mest under den andra pandemivågen, med 25 procent.

I relativa termer är det främst resor till skola som minskat, 26 procent, tillsammans med resor till arbete, 18 procent. Service- och inköpsresor har ökat med 15 procent, som en följd av att sådana ärenden tidigare utfördes som del av en huvudresa till eller från arbete eller skola. Antalet fritidsresor har minskat med 15 procent, vilket sannolikt har att göra med att många fritidsändamål har varit stängda eller omgärdade med restriktioner. Resor med besök hos ”nära och kära” har inte förändrats.

Det är framför allt regional kollektivtrafik, och långväga resor med alla färdmedel, som svarar för resandeminskningarna. Kollektiv­trafiken har fått erfara en halverad efterfrågan, vilket har gjort att dess andel av huvudresorna minskat från 19 till 10 procent. På grund av det minskade kollektivtrafikresandet har andelen cykelresor ökat med 3 procentenheter till 17 procent, och andelen resor som bilförare med 5 procent­enheter till 43 procent.

Det är i huvudsak resandet i rusningstrafik som har minskat, vilket på ett sätt är gynnsamt för samhälls­ekonomin på grund av minskad trängsel på vägarna, och bättre framkomlighet för kollektivtrafiken. Samtidigt är minskade intäkter i kollektivtrafiken ett stort problem som måste lösas på sikt. Samåkning i bil har minskat något i rusningstid, vilket är negativt för transport­effek­tivi­teten.

Som en följd av minskade långväga resor, främst utlandsresor och inhemsk turism, minskade transportarbetet på svenskt territorium med 17 procent mellan 2019 och 2020. Bantrafiken minskade med 43 procent, luftfarten med 64 procent, och sjöfarten med 74 procent. Vägtransport­arbetets andel ökade därmed från 78 till 88 procent. Inom vägtrafik har trans­port­­arbetet med cykel, moped och motorcykel gått emot trenden och ökat.

Fördelningseffekter

Kvinnor och män ser ut att ha ändrat sina resmönster på likartade sätt under pandemin. Män och kvinnor har minskat på sina arbetsresor i samma grad, och även sina fritidsresor. Men kvinnor gör i vanliga fall ungefär 50 procent fler service- och inköpsresor i samband med arbetsresan än män, så kvinnor har i större utsträckning än män ersatt arbetsresor med service- och inköpsresor under pandemin.

Det omfattande hemarbetan­det i vissa grupper visar sig främst höra ihop med personer i det högsta inkomstintervallet (mer än 440 000 kr per år): där har arbetsresorna minskat med 30 procent i antal, medan de inte föränd­rats så mycket i befolkningen med lägre inkomster. I fråga om resor med andra ärenden än arbete är det pensionärer som står för den största minskningen, med inkomster under medianen.

Resandet bland personer med funktionsnedsättning är liksom bland pensionärer i normalfallet mindre än i andra grupper, men har ändå minskat med 16 procent. Antalet resor med färdtjänst har minskat med mer än dubbelt så mycket, med 38 procent. Resandet med riksfärdtjänst, som är mer långväga resor, minskade med 62 procent.

I den parallella studien Samhällsviktiga resor under coronapandemin (Trafikanalys Rapport 2022:6) utvecklar vi fler fördelningsmässiga aspekter av pandemins konsekvenser, när det gäller några stora yrkesgrupper som är särskilt betydelsefulla under pandemin.