Förändras våra resvanor av digitaliseringen?

I denna rapport studeras tidigare forskning och statistik om hur resandet kan påverkas av digitaliseringen i samhället. Mycket av den forskning som behandlar kopplingen mellan IKT (informations- och kommunikationsteknik) och resande har till stor del fokuserat kring distansarbete och arbetspendling eftersom man tidigt såg en stor potential för att minska persontransportbehovet om människor kan arbeta hemifrån.

En stor del av forskningen om distansarbete bygger på en idag föråldrad användning av IKT, där användaren förutsätts sitta vid en stationär dator. I och med utvecklingen av smarta telefoner och mobilt bredband har förutsättningarna för att kommunicera på distans förändrats fundamentalt då tekniken går att använda under en pågående resa.

Studierna av distansarbete visar på att olika rekyleffekter förtar mycket av den tilltänka bes­paringen av resor, och att distans­kommunikation används som komp­lement till resande snarare än som substitut. Bland annat kan ny teknik underlätta för nya planerings- och informationssystem för kollektivtrafiken, distansarbetare kan förlägga sina resor utanför rusningstider, och det är möjligt att arbeta under en pågående resa, vilket effektiviserar restiden.

Kunskapstillgången är god om hur IKT används i olika sammanhang och om tillgängligheten till internet och datorer i Sverige. Både myndigheter och olika intresseorganisationer tillhanda­håller uppgifter om olika aspekter av internetanvändningen. Dessa behandlar dock inte sambandet mellan IKT och transportbehovet i någon större utsträckning. Det finns därmed ett behov av ett förbättrat kunskapsunderlag på detta område. Vi behöver också veta mer om hur IKT används under pågående resor och hur detta kan påverka transportbehovet – både på aggregerad nivå och avseende mönster och fördelning av transporterna i tid och rum.