Omvärldsbevakning i praktiken – hur vi följer AI, automatisering och digitalisering inom järnväg
Digitaliseringen inom järnvägssektorn är i snabb utveckling, men för att hänga med i flödet av nyheter, forskning och regelverk krävs en strukturerad omvärldsbevakning. Här beskrivs en metod som har använts inom Trafikanalys omvärldsbevakningsgrupp för att följa utvecklingen inom järnvägsområdet, med fokus på AI, automatisering och digitalisering.
En del av Trafikanalys uppdrag
Arbetet sker inom ramen för Trafikanalys uppdrag att bedriva omvärldsbevakning och omvärldsanalys inom transportområdet, med särskild tonvikt på EU:s utveckling och dess påverkan på Sverige. Vår metod är förankrad i Trafikanalys ambition att successivt bygga upp en mer strategisk, samordnad och kompetensövergripande bevakning. Vi använder en variant av invärld i bakgrunden och strukturerar våra spaningar enligt STEEP-modellen (Socialt, Teknologiskt, Ekonomiskt, Ekologiskt, Politiskt). Detta gör att även en snabb nyhet kan sättas i en större systemkontext.
En hybridmetod – automatisering möter mänsklig analys
Metoden har använts för omvärldsbevakning av områdena AI, automatisering och digitalisering och bygger på en kombination av automatiserad och manuell datainsamling samt experturval:
- Automatiserad insamling: En RSS-läsare samlar dagligen in nyheter och uppdateringar från branschmedia, myndigheter, forskningsprojekt och EU-organ.
- Manuellt urval och analys: Varje vecka gås materialet igenom där de mest relevanta trenderna identifieras och prioriteras för vidare analys.
- AI-stöd: AI-assistenten Järnvägsradarn används för att söka internationella trender, bearbeta större textmassor och faktakolla information.
Stabila referensramar och kvalitetssäkring
För att säkra analysens kvalitet används myndighetsrapporter och expertutlåtanden som referensram. Centrala källor inkluderar Trafikverkets teknik- och prognosrapporter, EU:s järnvägsbyrås (ERA) dokumentation samt forskningsresultat från Europe’s Rail och svenska lärosäten. Kvalitetssäkring av insamlad information och analys görs dels inom en omvärldsbevakningsgrupp vid Trafikanalys. Den interna kvalitetssäkringen görs genom granskning av texter och diskussioner i gruppen. Dels görs den via externa experter. Ett exempel på det är att artikeln Digitalisering i rörelse – insikter från omvärldsbevakningen kring AI och automatisering inom järnväg granskats av Anders Peterson, biträdande professor och enhetschef och docent i Infrainformatik vid Linköpings Universitet. Anders forskar, undervisar och handleder doktorander inom planering och styrning av järnväg och kollektivtrafik.
En viktig del i metoden är att integrera egna reflektioner och analys. I detta ligger att bedöma hur tekniska innovationer, regelverk och satsningar påverkar möjligheterna för svensk järnvägspolitik. Även hinder och risker synliggörs för att ge en balanserad bild av utvecklingen.
Från spaning till strategisk nytta
Bevakningen mynnar ut i regelbundna sammanställningar och riktade analyser som i förlängningen kan:
- Ge underlag till Trafikanalys verksamhetsplanering.
- Bidra med insikter till Regeringskansliet och eventuellt omsättas i olika former av uppdrag.
- Identifiera behov av fördjupade studier och forskningsprojekt.
- Stödja branschens aktörer i planering och strategiska beslut.
Flexibilitet för en föränderlig framtid
Metoden är skalbar och anpassningsbar. Nya fokusområden, datakällor och analysverktyg kan integreras utan att störa den befintliga strukturen. Detta gör att omvärldsbevakningen snabbt kan anpassas när teknikutvecklingen eller den politiska agendan förändras. Balansen mellan teknisk detaljnivå och strategisk överblick är central, och därför är det viktigt att våra sammanställningar är koncisa och att vi tydligt markerar vad som är fakta respektive egna reflektioner.
Källor
Vinnova (2025). Spekulativ design som metodik. Steep-modellen i Utforska.
