Yttrande över kommissionens förslag om koldioxidnormer för tunga fordon

I korthet innebär förslaget en skärpning av de gällande kraven till 2030 samt en kraftig skärpning av kraven för lastbilar över 16 ton till 2035 och 2040, samt en utökning av kraven till att även omfatta alla lastbilar över 3,5 ton, bussar och släp. Dock undantas fordonstillverkare som säljer mindre än 100 fordon per beräkningsperiod samt möjlighet för medlemsstaterna att undanta utryckningsfordon samt fordon som krävs för upprättande av allmän säkerhet. Arbetsfordon ingår inte heller.

Förslaget kan ses i relation till EU:s skärpta klimatpolitik och kommissionens olika förslag till ny lagstiftning (Fit for 55), som innehåller ett stort antal angränsande förslag till åtgärder. Det finns tre mål som de skärpta CO2-kraven ska bidra till att uppfylla:

• Minska CO2-utsläpp i enlighet med ny klimatlag (2021) och förbättra EU:s energiförsörjningstrygghet.
• Tillhandahålla transportoperatörer och användare mer energieffektiva fordon.
• Stärka EU:s industriella teknologi- och innovationsledarskap.

Sammanfattning och övergripande synpunkter

Trafikanalys anser att bakgrunden till de föreslagna förändringarna av koldioxidnormerna är väl motiverade och att de tre huvudsakliga målen med förändringarna uppnås. Erfarenheterna av utsläppsnormerna för personbilar har också visat att detta är ett kraftfullt styrmedel.

Trafikanalys perspektiv i svaret är de transportpolitiska målen och vår bedömning är att förslagen i huvudsak är positiva för hänsynsmålet då en ökad andel nollutsläppsfordon inte bara har positiva effekter för koldioxidutsläppen utan även utsläpp av andra ämnen men också i form av minskat buller. Dock finns en risk för en ökning av slitagepartiklar då fordon med alternativa drivlinor oftast väger mer än motsvarande fordon med förbränningsmotor.

Minskade kostnader för transporterna innebär en ökad tillgänglighet. Trafikanalys ser dock vissa risker med att ställa höga krav på de allra tyngsta fordonen i närtid. Framförallt gäller det de tyngsta lastbilarna där en sådan utveckling kan hämma införandet av långa tunga fordon. Även krav på helelektrifierade stadsbussar från 2030 kan medföra organisatoriska problem för kollektivtrafikmyndigheterna.

Även om det inte ligger inom ramen för denna remiss vill Trafikanalys också framhålla att den snabba omställningen till en i huvudsak elektrifierad fordonsflotta medför att många andra aspekter behöver beaktas. Det gäller bland annat att det krävs en snabb utbyggnad av laddinfrastruktur med effektbehov anpassade för tunga fordon. Elektrifiering måste också ske på ett sätt som inte ökar sårbarheten i krissituationer. Vidare behöver tillgången till insatsvaror som behövs för utvecklingen säkras.

Även skattefrågorna behöver hanteras när intäkterna från beskattning av fossila drivmedel successivt minskar för att slutligen upphöra. Effekterna av en elektrifiering på statens skatteinkomster och effekterna på internaliseringsgraden bör följaktligen utredas.

De krav som ställs på fordonstillverkarna avser utsläppen från avgasröret, vilket är fullt rimligt, men ur ett klimatperspektiv är det viktigt att styrmedel som beaktar LCA-perspektivet finns på plats.

Trafikanalys avstår från att kommentera detaljer i förslagen då detta ligger långt ifrån våra ordinarie uppgifter. En generell synpunkt är att det är svårt att fullt ut överblicka förslaget.

Trafikanalys lämnar ytterligare kommentarer till förslaget. Se PDF-dokument för hela remissvaret.