Vägytans tillstånd 2013-2023

Vägytans tillstånd bedöms utifrån ojämnhet, spårdjup och kantdjup. Ju lägre andel som avviker från en förutbestämd underhållsstandard, desto bättre är tillståndet. Tillståndet på vägytan förändras långsamt, men sammantaget har utvecklingen vänt till en negativ trend de senaste åren.

Den negativa utvecklingen förklaras i princip helt och hållet av ökade problem med spårdjup för vägtyperna 1–3 (1 = Storstadsvägnät, 2 = Vägar som bildar större sammanhängande stråk, 3 = Vägar för dagliga resor och arbetspendling). Utvecklingen för ojämnhet har i huvudsak varit positiv över tid. Utvecklingen för Kantdjup uppvisade en förbättring fram till 2018 men har sedan försämrats något. Problem med kantdjup berör huvudsakligen vägtyperna 4 (Övriga för näringslivet viktiga vägar) och 6 (Övriga vägar).   

Problemen med ojämnhet är störst i de norra delarna av Sverige medan de södra delarna inte uppvisar några större avvikelser.

Spårdjup är ett fenomen som huvudsakligen påverkar Stockholm och Stockholms kranskommuner, samt större pendlingsstråk i norra Sverige. Södra Sverige är förhållandevis lite påverkat av problem med spårdjup.

Vägnätet som är påverkat av bristande Kantdjup är begränsat i förhållande till de två övriga måtten. Större avvikelser noteras främst punktvis i ett stråk mellan Göteborg och Stockholm samt för kommuner i Norrbotten.

Underlaget har levererats av Trafikverket i form av en Excel-fil med uppgifter om väglängd för sex vägtyper och längden på detta vägnät som avviker från underhållsstandard för tre typer av avvikelser. Uppgifterna redovisas för riket, Trafikverkets sex regioner, samt per län och kommun med fokus på tillståndet 2023.