Prioriteringar och processer för styrning av vägunderhåll

För att besvara frågeställningen har följande utredningsfrågor undersökts:

• Hur sker prioritering mellan olika typer av underhållsåtgärder?
• Vilka typer av underhållsåtgärder arbetar Trafikverket med och hur delas de upp ekonomiskt?
• Hur ser processen ut för att fastställa medel för olika typer av underhållsåtgärder?
• Vilken avvägning mellan typer av underhållsåtgärder eftersträvar Trafikverket och hur blir utfallet i praktiken?

Sammanfattande slutsatser

Övergripande konstateras i rapporten att det inte har varit enkelt att skapa en översyn av Trafikverkets underhållsarbete utifrån tillgänglig information, i form av exempelvis underhållsplaner och verksamhetsbeskrivningar. Något som särskilt försvårat är att olika begrepp tycks användas för samma saker, vilket skapat viss förvirring i vad som menas med exempelvis avhjälpande och förebyggande underhåll eller hur olika teknikområden förhåller sig till varandra.

Det förefaller inte finnas någon dokumenterad målsättning för hur förebyggande respektive avhjälpande underhåll bör prioriteras för vägunderhåll

För järnvägsunderhåll framgår det i underlag och intervjuer att förebyggande underhåll anses vara mest kostnadseffektivt och att Trafikverket har som tydlig målsättning att minska andelen avhjälpande underhåll så mycket som möjligt, till fördel för det förebyggande underhållet. För väg har det inte under utredningen gått att finna någon motsvarande dokumenterad målsättning.

Övergripande prioritering och fördelning av medel på nationell nivå vägleds delvis av tidigare års behov för de teknikområden där systemstöd saknas

Vid planeringen av kommande underhållsbehov för teknikområdesgrupperna används föregående års prioriteringar och indexerad budget som stöd om aktuella behov inte kan uppskattas med hjälp av systemstöd. I rapporten görs bedömningen att det bör finnas potential att utveckla denna process till att i högre grad basera prioriteringarna på faktiska behov.

Distrikten utvecklar och anpassar själva sina processer för detaljplanering av underhåll vilket gör att arbetssätt och styrning skiljer sig mellan distrikt

Distriktens organisering och styrning skiljer sig åt och olika sätt att planera och följa upp medel har påträffats under utredningen.

Projektledarna har ett stort ansvar och påverkan på utfall och planering av basunderhåll samtidigt som ingen tydlig metodik eller systemstöd har påträffats

Projektledarna är ansvariga för planeringen och själva utförandet av basunderhåll inom sina driftområden. Eftersom planeringen inom distrikten bygger på projektledarnas uppskattade behov av underhåll, har projektledarnas bedömningar stor inverkan på hur underhållsarbetet prioriteras och genomförs.

Den ettåriga planeringshorisonten begränsar möjligheterna att effektivisera underhållsarbetet genom koordinering och samkörning av olika åtgärder

Inom distriktens underhållsplanering har möjligheter till ökad koordinering och samkörning av olika underhållsarbeten lyfts fram. Genom en längre planeringshorisont och mer långsiktig ekonomisk planering kan förebyggande åtgärder planeras och genomföras samtidigt som andra kommande arbeten, vilket kan minska kostnaderna.

Rapport: Prioritering och styrning av vägunderhåll