Hur har personbilsflottan förändrats från 80-talet fram till nu?

Att personbilsbeståndet minskar har sedan 1980 bara inträffat ett fåtal gånger. Det inträffade under finanskrisen 1992–1993, i samband med it-bubblan 2001 samt 2013 då Transportstyrelsen gjorde en genomgång av avställda fordon vilket resulterade i fler avregistreringar än normalt.

Under 2024 har Sverige befunnit sig i en lågkonjunktur med svag tillväxt. Arbetslösheten har fortsatt stiga under året. Räntorna har däremot sänkts vilket har lett till en viss lättnad för hushållen. 2024 var ett svagt nyregistreringsår för personbilar samtidigt som det avregistrerades över 300 000 personbilar vilket har lett till en minskning av personbilsflottan.

Hur antalet bilar i beståndet förändras mellan två år beror på två faktorer:

• antal nyregistreringar under året (+) och
• antal avregistreringar under året (-).

Det som hände 2024 var att antalet nyregistrerade personbilar fortsatte att minska, 277 000 bilar nyregistrerades jämfört med snittet för 2000-talet på 318 000 bilar per år. Åren innan coronapandemin hade Sverige ett högt antal nyregistrerade personbilar och toppade 2017 med nästan 400 000 nya bilar. Antalet avregistrerade personbilar ökade däremot under 2024 till 303 000 bilar. Det är bara 2018 och 2019 som det har avregistrerats fler bilar per år under hela 2000-talet.

Att antalet nyregistrerade personbilar var färre än antalet avregistrerade innebär en nettominskning av bilar i beståndet. Förutom att antalet bilar minskar kan vi även observera följdeffekter som beror på vilka bilar som avregistreras.

De avregistrerade bilarna fördelar sig på tre grupper: administrativt skrotade, reellt skrotade samt export. De senaste 10 åren har exportandelen ökat från 15 procent av avregistreringarna till cirka 50 procent.

En åldrande bilpark

Under 2024 hade reellt skrotade bilar en genomsnittsålder på 19,9 år och de skrotade bilarna har långsamt blivit äldre de senaste åren. 2018 var första året med mycket högre export än tidigare och det var exporten av relativt nya fordon, 0–5 år, som ökade kraftigt. Detta medförde att den genomsnittliga åldern för exporterade bilar sjönk från 12,1 år 2016 till 8,6 år 2018 och nu är nere på 7,3 år 2024.

Effekten av att vi behåller bilarna längre innan de skrotas, samtidigt som vi har mycket hög export av relativt nya bilar, är att den genomsnittliga åldern höjs för de bilar som är kvar i Sverige.

Att bilarna behålls längre kan beror på ekonomiska skäl men också på tekniska, att bilarna idag har en generellt längre livstid än äldre bilar. Att antal skrotade bilar minskat och antal nyregistreringar minskat samt att Sverige har en relativt hög export av relativt nya bilar kan i sin tur få effekter på omställningstakten mot en elektrifierad/fossilfri personbilsflotta.

Med tanke på det osäkra omvärldsläget är det mycket svårt att förutspå den framtida utvecklingen av både antalet nyregistreringar och avregistreringar. Dock kan vi konstatera att bilmarknaden nu jämfört med 80-talet har blivit en global marknad där omvärldsfaktorer kan ha stora effekter på den svenska bilparken. Biltillverkningen är generellt mer globaliserad med flera internationella företagssammanslagningar, produktionen är spridd över flera länder och fordon tillverkas numera inte för ett specifikt lands marknad.

Källor

Bearbetningar av Trafikanalys fordonsstatistik: Fordon på väg.

För längre tidsserier i figur 1 och 5 har uppgifter även hämtats från SCB.

Fråga och svar senast uppdaterat: 2025-05-14