Minskar vägtrafiken när bränslet blir dyrare?
Vägtrafikens omfattning på statligt vägnät har varit relativt oförändrad under 2022, trots bränslepriser som varit upp till 70 procent högre än 2019. Vi kan dock se en liten nedgång i mängden personbilar som passerar trängselskattestationer i Stockholm och Göteborg. Det verkar som att vägtrafiken har minskat något med de ökande bränslepriserna, och då i storstäderna. Bilkörning i storstäder är troligen mer känsligt för prisökningar på bränsle, eftersom det i storstäder finns substitut i form av ett större utbud av kollektivtrafik.
Från sommaren 2021 till idag har bränslepriserna ökat snabbt. Under 2021 (december 2021, jämfört med december 2020) ökade priset på bensin med 23 procent och på diesel med 32 procent. Prisökningarna 2022 var mindre procentuellt sett, men fortfarande högre än på många år; +9 procent för bensin och +25 procent för diesel. Högsta priset hittills på bensin var 23:54 kr i juni 2022 och på diesel 27:60 kr i oktober 2022.
De prisökningar vi har sett under 2021 och 2022 är extrema i ett längre perspektiv. Enligt årliga genomsnittspriser får vi gå tillbaka till 1990 för att hitta lika stora prisökningar. Dessa höga priser påverkar förstås fordonsägare, både företag och privatpersoner. Även om alternativa bränslen – bränslen annat än bensin och diesel – börjar vara en allt större andel bland nya fordon, körs fortfarande en majoritet av vägfordon på bensin eller diesel.
Har då de ökande bränslepriserna lett till minskad trafik på vägarna? För att försöka besvara frågan har vi två källor med månadsdata att tillgå;
- trafikarbetets utveckling på statligt vägnät och,
- antal trängselskattepassager i Stockholm och Göteborg.
Vi kommenterar nedan vad respektive källa visar.
Trafikarbete på statligt vägnät
Utvecklingen för totalt trafikarbete – dvs. både lätt och tung trafik sammantaget – på statligt vägnät presenteras av Trafikverket varje månad. Ungefär 78 procent av all vägtrafik går på statliga vägar. De senaste åren har förstås inte varit som vilka år som helst; 2020 och 2021 påverkades vägtrafiken i allra högsta grad av coronapandemin. Vi jämför därför utvecklingen av trafikarbetet åren 2020–2022 med 2019 (före pandemin).
För trafikarbetet på statligt vägnät är variationerna från år till år i storleksordningen en eller två procent, ökning eller minskning. I pandemins inledning minskade trafiken med hela 10–20 procent under flera månader. Under helåret 2020 var minskningen i trafik 9 procent, jämfört med 2019 (Figur 1).
Intressant i sammanhanget är att bränslepriserna minskade under större delen av 2020, och att trafikarbetet också minskade. Detta är en tydlig illustration av att priset på bränsle bara är en av många faktorer som styr trafikens omfattning.
Sedan sommaren 2021 då bränslepriserna började öka så har trafikarbetet, med någon månads undantag, avvikit som mest 5 procent från 2019 års nivå och då oftare ökad än minskad trafik. I genomsnitt över månaderna ligger trafiken 2022 marginellt över 2019 års nivå. På statligt vägnät ser vi alltså ingen trafikminskning under perioden med avsevärt högre bränslepriser.
Trängselskattepassager
Vi har uppgifter om antal passager förbi trängselskattestationer i Stockholm och Göteborg, enligt Transportstyrelsens avläsningar. Antal passager avläses bara under skattebelagda tider vilket i princip är dagtid på vardagar. Vi fokuserar på personbilar och antal passager i Stockholm visas nedan (Figur 2).
Antal personbilar förbi trängselskattestationer i Stockholm minskade under 2022 nära nog lika mycket som under pandemins inledning. Det förefaller med andra ord som om antal passager in och ut ur centrala Stockholm minskat under den period då bränslepriset ökat. Skillnaden i antal passager jämfört med 2019, var för andra halvåret 2021 –3 procent och för helåret 2022 –7 procent.
Den absoluta skillnaden i trafik är dock betydligt mindre procentuellt, än vad ökningen i bränslepriser varit. Detta betyder att bilkörning är relativt okänsligt för ökningar i bränslepriser. Att antal passager för trängselskatter minskat mer än trafikarbetet på statligt vägnät (se ovan) kan bero på att bilkörning är något mer priskänsligt i storstäder. Denna större priskänslighet kan bero på flera omständigheter men en viktig förklaring är att det i storstäder finns bättre substitut till bilkörning i form av tätare kollektivtrafik.
Artikel uppdaterad: 2023-02-06
Källor
- Antal fordon i trafik per drivmedel publiceras årligen av Trafikanalys: trafa.se/vagtrafik/fordon/
- Drivmedelspriser per månad och år kommer från Drivkraft Sverige: drivkraftsverige.se
- Trafikverkets mätningar av trafikarbetets utveckling beskrivs här: Trafikarbetets förändring på det statliga vägnätet (TF) - Bransch (trafikverket.se)
- Information om trängselskattepassager kommer från Transportstyrelsen: Trängselskatt statistik - Transportstyrelsen
