Miljözoner för personbilar i EU

Idag finns miljözoner för tunga fordon i fjorton länder och införs 2016 i ytterligare två länder. Miljözoner för lätta motorfordon finns idag i fem länder och planeras i ytterligare fyra, varav tre länder planerar införande 2016 och ett land 2020.

Trafikanalys ger, i PM 2015:13 Miljözoner för personbilar i EU, en översikt över de europeiska länder och städer som infört miljözoner för lätta motorfordon och hur dessa är utformade. Syftet är att bidra till diskussionen om hur användandet av miljözoner som styrmedel kan utvecklas i Sverige.

Erfarenheter från miljözoner för lätta motorfordon visar att de framför allt ger två effekter: fordonsflottan förnyas fortare och luftkvaliteten i och omkring staden förbättras. Miljözoner kan vara ett effektivt styrmedel för frisk luft i städer och tätorter. Effekterna av zonerna är minskade utsläpp av svart sot¹, NOx och PM₁₀. Luftkvaliteten förbättras även utanför zonen. Däremot löser miljözoner inte problem med trängsel och trafikmängd.

Miljözoner är ett förhållandevis vanligt styrmedel i Europa, men det finns stora skillnader i hur de olika zonerna är utformade. Den stora variationen av lösningar visar att ett brett spann av miljözonsregler är godtagbara enligt EU:s regelverk, så länge de inte är diskriminerande mot utlandsregistrerade fordon.

Underlag till rapporten har tagits fram av Koucky & Partners AB och IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Trafikanalys.

¹Svart kol (på engelska Black Carbon, BC) är små sotpartiklar som bildas vid ofullständig förbränning av fossila bränslen och biomassa. Svart kol släpps ut från utsläppskällor som vägtrafik, vedeldning och skogsbränder. Svarta sotpartiklar absorberar synligt ljus och bidrar till den globala uppvärmningen. Dessutom har svart kol en negativ inverkan på människors hälsa.