E-handeln sätter paketrekord – men fler transportföretag går i konkurs

Efterfrågan på transporter följer i stor utsträckning utvecklingen i andra delar av ekonomin, såsom industri, handel och byggande. Förändringar i den ekonomiska aktiviteten kan därför snabbt påverka transportsektorn.

Under de senaste åren har e-handeln vuxit kraftigt och blivit en central drivkraft bakom ökningen av pakettransporter till hushåll och utlämningsställen. Samtidigt visar statistiken att vissa delar av transportsektorn haft en tydlig ökning av konkurser. Särskilt gäller detta post- och kurirverksamhet, där både antalet företag och antalet konkurser har ökat under senare år.

Ökade konkurser i transportsektorn

Antalet företagskonkurser ökade kraftigt i Sverige mellan 2021 och 2024, och nådde då den högsta nivån sedan 1996. År 2025 minskade antalet konkurser med 31 företag till 10 731, men nivån ligger fortfarande högt i ett historiskt perspektiv. En av branscherna där konkurserna har ökat är transportsektorn.

Transportbranschen, som i statistiken benämns Transport och magasinering, består av fem delsektorer (SNI-kod 49–53). Under 2025 gick 519 företag i konkurs inom denna bransch, vilket motsvarar 1,5 procent av alla företag i sektorn. Det innebär en ökning med cirka 9 procent jämfört med fjolåret.

Historiskt utgörs största delen av konkurserna (omkring 85 procent) inom denna bransch av företag inom landtransport. Under senare år har dock konkurserna inom post- och kurirverksamhet ökat tydligt, från 1 procent till 8 procent sedan år 2020 (se Figur 1). I denna del av sektorn ingår exempelvis expressbud, e-handelsinriktade distributionsföretag, samt underleverantörer till större paketdistributörer. Samtidigt har konkurserna inom magasinering och stödtjänster till transport varierat över tid och vissa år ökat kraftigt. I detta segment ingår exempelvis lager, terminaler, hamntjänster och logistikadministration.

E-handelns betydelse för paketmarknaden

Under pandemin ökade e-handelns omsättning kraftigt. 2021 nåddes rekordnivån på 146 miljarder kronor, vilket ökade behovet av och ställde nya krav på logistik, distribution och sista-milen-transporter. Efter en något svagare period följande år ökade e-handeln åter. 2025 passerades den tidigare rekordnivån när e-handeln omsatte 153 miljarder kronor. Även paketvolymerna har ökat och 2025 nåddes nya rekordnivåer – omkring 228 miljoner e-handelspaket levererades då till svenska konsumenter.

Den kraftiga utvecklingen av e-handeln och ökade paketvolymer under senare år har bidragit till att fler företag etablerats inom post- och kurirverksamhet (Se Figur 2).

Paketmarknaden domineras av ett fåtal större aktörer. Exempelvis stod PostNord och Instabee (som är en hopslagning av Instabox och Budbee) tillsammans för omkring 60 procent av paketvolymerna år 2024. Samtidigt använder många transportföretag nätverk av mindre underleverantörer för att bedriva sin verksamhet. I vissa fall organiseras arbetet genom digitala plattformar som styr planering och uppföljning av leveranser. Plattformsarbete kan ske i många olika former och kallas ibland plattformsekonomi eller ”gig-ekonomi”. Inom dessa modeller utförs många leveranser av självständiga uppdragstagare som kopplas samman med kunder och företag via appar och digitala plattformar. Plattformsföretag betraktar ofta inte arbetsutförarna som anställda, utan som uppdragstagare eller egenföretagare. Detta kan innebära att leveranser utförs av personer som arbetar på uppdragsbasis snarare än genom traditionella anställningar.

En konkursutsatt del av transportsektorn

I den växande paketmarknaden är konkurrensen hög både bland e-handelsföretag och transportörer. Flera aktörer på paketmarknaden har dessutom haft begränsad lönsamhet och i vissa fall finansierats med riskkapital, vilket kan bidra till en hög konkurrenssituation i branschen.

Hur konkursutsatt en bransch är kan mätas med antalet konkurser i förhållande till det totala antalet befintliga företag som är registrerade i samma bransch. Även enligt detta mått ser vi att konkurserna inom post- och kurirverksamhet ökat relativt antal registrerade företag inom gruppen. Under 2025 gick drygt 3 procent av företagen inom denna bransch i konkurs. Även inom magasinering och stödtjänster till transport har andelen konkurser ökat i flera år, även om den var något lägre under 2025. Se Figur 3.

Figur 4 visar utvecklingen av konkurser inom post- och kurirverksamhet. Antalet konkurser har ökat under senare år och står för en växande andel av konkurserna inom branschgruppen. Ökningen sker samtidigt som paketmarknaden har vuxit snabbt i takt med e-handelns expansion, vilket har bidragit till att fler företag etablerats inom segmentet.

Många små företag i transportsektorn

Vägtransportsektorn (företag som bedriver godstransporter på väg) kännetecknas av många små företag och en relativt hög omsättning av företag, där nya aktörer etableras samtidigt som andra försvinner. Under 2024 gick exempelvis 471 företag i konkurs inom Transport och magasinering, samtidigt som 2 298 nya företag registrerades inom branschen.

Majoriteten av företagen som gick i konkurs inom branschgruppen hade få eller inga anställda vid konkursen. Omkring 70 procent av företagen som gick i konkurs de senaste 5 åren saknade anställda. Figur 5 nedan.

Att företagen saknar anställda kan bero på att de var små eller drevs som enmansföretag. Det kan även bero på att verksamheten redan har lagts ned eller att personalen har sagts upp i förväg när ekonomin försämrats. Transportsektorn har länge präglats av många små företag och underleverantörer. Inom paketdistribution används ofta nätverk av transportföretag som ansvarar för olika delar av distributionen, exempelvis lokala transporter. Denna organisationsform har i vissa fall blivit mer synlig i takt med framväxten av digitala plattformar för leveranser.

Reflektioner

De relativt höga konkurstalen i delar av transportsektorn under senare år kan ha flera förklaringar. Många transportföretag verkar med små marginaler och är därför känsliga för förändringar i kostnader och efterfrågan. Höga räntor, ökade kostnader för fordon och bränsle, samt ett osäkert ekonomiskt läge har enligt branschbedömningar bidragit till ett pressat läge för många åkerier.

Transportsektorn påverkas snabbt av förändringar i andra delar av ekonomin. Efterfrågan på transporter är nära kopplad till utvecklingen inom exempelvis industri, handel och byggande. När aktiviteten i dessa sektorer av ekonomin minskar kan transportvolymerna snabbt påverkas, vilket påverkar företagens lönsamhet.

Samtidigt präglas delar av transportmarknaden av en stor andel små företag och en omfattande användning av underleverantörer. Inom exempelvis paketdistribution organiseras leveranser ofta genom nätverk av mindre transportföretag och egenföretagare. Samtidigt som e-handelns expansion har ökat efterfrågan på pakettransporter kan en sådan struktur innebära att många företag etableras, samtidigt som konkurrensen om transportuppdrag är hård. Det kan i sin tur bidra till pressade marginaler och en relativt hög omsättning av företag.

I den digitaliserade ekonomin har även plattformsbaserade arbetsformer vuxit fram där korta uppdrag förmedlas via digitala plattformar eller appar. Sådana organisationsformer kan göra det möjligt för fler aktörer att utföra transport- och leveransuppdrag. Samtidigt har arbetsvillkoren i delar av leverans- och budsektorn uppmärksammats i forskning och offentlig debatt, där sådana arbetsformer i vissa fall kopplats till osäkra arbetsvillkor och begränsat anställningsskydd. För att stärka plattformsarbetares rättigheter och öka transparensen i hur digitala plattformar använder algoritmer för att styra arbetet har Europaparlamentet och rådet antagit det så kallade plattformsdirektivet, som ska vara genomfört i medlemsstaterna senast den 2 december 2026. I Sverige pågår implementeringen genom en statlig utredning som fått i uppdrag att anpassa svensk rätt till direktivet.

Sammantaget kan dessa faktorer bidra till en utveckling där nya aktörer etableras samtidigt som andra lämnar marknaden. Att följa konkursutvecklingen över tid kan därför ge värdefull information om hur stabil transportmarknaden är och hur den påverkas av förändringar i ekonomin och i efterfrågan på transporter.

Utvecklingen illustrerar hur en bransch med ökande paketvolymer – inte minst till följd av e-handelns tillväxt – samtidigt kan präglas av hård konkurrens, små marginaler och en hög omsättning av företag.

Referenser

Europeiska rådet, EU-regler om plattformsarbete. www.consilium.europa.eu/sv/policies/platform-work-eu/

IFAU (2025), Westregård, Annamaria. Rapport 2025:1. Digitala daglönare i gig-ekonomin – en rättsvetenskaplig studie av arbetstagarbegreppet. 2025-1-digitala-daglonare-i-gig-ekonomin-en-rattsvetenskaplig-studie-av-arbetstagarbegreppet.pdf

Julia Lindblom (2025), Den sista milen – om e-handelns osynliga arbetare och de snabba paketens dolda pris.

PostNord, E-barometern årsrapport 2025. 

PTS (2025) Den svenska paketmarknaden 2024. (PTS-ER-2025:12 ). https://statistik.pts.se/media/bkup0h4x/den-svenska-paketmarknaden-2024.pdf

Regeringskansliet, Genomförande av plattformsdirektivet i Sverige. www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/11/genomforande-av-plattformsdirektivet-i-sverige/  samt www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2024/11/dir.-2024116

Statistiska Centralbyrån, SCB. Företagsdatabasen, www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__NV__NV0101/FDBR07N/

Svenska Dagbladet, Sara L Brändström. 2026-03-06. Då är det ingen poäng att finnas kvar. www.svd.se/a/n1Rpmx/instabox-och-budbees-vd-om-krisen-i-branschen-da-ar-det-ingen-poang-att-finnas-kvar

Tillväxtanalys, www.tillvaxtanalys.se/statistik/konkurser/konkurserarsrapporterfrom2025/konkurserochoffentligaackord2025.128635.html

Transportföretagen, Paketindex Kvartal 4 2025 och helår 2025. www.transportforetagen.se/globalassets/rapporter/paketindex/paketindex-q4-2025.pdf

UC, (Upplysningscentralen) www.uc.se/press/2025--ett-rekordmorkt-ar-for-foretagskonkurser-men-forsiktiga-tecken-pa-stabilisering-syns