I och med att Trafikanalys nu publicerat all trafikslagsbunden statistik för år 2024² så kan även de årliga serierna över varuflöden förlängas med år 2024. Den årliga tidsserien sträcker sig nu från 2021 till 2024. Resultaten presenteras nedan.

Varuflödena minskade år 2024

Det totala varuflödet mätt i ton beräknas ha minskat med 2 procent år 2024 jämfört med år 2023 (Figur 1). År 2022 beräknas de totala flödena ha ökat medan de minskade något år 2023.

De inrikes avgående flödena, dvs de varuflöden som hade både start och mål inom Sverige, beräknas ha minskat med 5 procent år 2024 (Figur 2). Det står i kontrast mot de utrikes flödena som beräknas ha ökat. Flöden från Sverige till utlandet beräknas ha ökat med 6 procent och flödena från utlandet till Sverige beräknas ha ökat med 3 procent. De inrikes flödena är betydligt större än summan av de två utrikes flödena. Det gör att utvecklingen av de totala flödena är starkt beroende av utvecklingen för de inrikes flödena.

Trots att de inrikes flödena minskade år 2024 jämfört med år 2023 så var flödena 2024 högre än de var år 2021 då den senaste Varuflödesundersökningen genomfördes (Figur 3). Även ankommande flöden från utlandet var högre 2024 än 2021 medan de avgående flödena till utlandet var något lägre än 2021.

De olika trafikslagens utvecklingar

För de inrikes varuflödena är lastbilstransporterna dominerande. De beräknas stå för 84 procent av de transporterade godsvikterna. Lastbilstransporterna bidrog i stort sett till hela minskningen av de inrikes transporterna mellan 2023 och 2024.

För de utrikes avgående transporterna så är sjöfart eller transportupplägg med kombinationer av järnväg och sjöfart dominerande. De rena sjöfartstransporterna bidrog också till viss del till att de utrikes avgående flödena ökade, men i övrigt går det inte att säga att det var något enskilt trafikslag som bidrog till ökningen mellan 2023 och 2024.

För de utrikes ankommande transporterna är sjöfart det största trafikslaget med 43 procent av de transporterade mängderna. Inkluderar man även olika trafikslagskombinationer där sjöfart ingår så står sjöfarten för 64 procent av de transporterade mängderna. Det går inte att säga att det var något enskilt trafikslag som bidrog till ökningen mellan 2023 och 2024.

Så förändrades de olika varugruppernas flöden

För de inrikes varuflödena utgör produkter från jordbruk, skogsbruk och fiske en stor andel. Det handlar till stor del om rundvirke från skogen. Varugruppen bidrar kraftigt till att de totala inrikes varuflödena minskar. De högre inrikes flödena av raffinerade petroleumprodukter motverkar dock minskningen något.

För de utrikes avgående transporterna är det främst malmtransporter och produkter från utvinning som bidrar till ökningen av den transporterade godsmängden. Metallvaror bidrog dock till att dämpa ökningen.

För de utrikes ankommande transporterna är det produkter från jordbruk, skogsbruk och fiske samt livsmedel, drycker och tobak som bidrog till ökningen av de totala transporterade mängderna. Stenkol och raffinerade petroleumprodukter dämpade uppgången.

Övriga indelningsvariabler

I Excel-filen finns skattningar uppdelade på flertal indelningsvariabler. Skattningar finns per bransch, lasttyp, avsändar- och mottagarlän samt avsändar- och mottagaralandgrupp.

Trafikanalys trafikslagsbundna undersökningar

Skattningarna i denna artikel utgår från Varuflödesundersökningen för år 2021, en urvalsundersökning till 12 000 företag inom gruvor, industri och handel. Utvecklingen för varuflödena för 2021 till 2024 har sedan skattats med hjälp av Trafikanalys trafikslagsbundna undersökningar så som Lastbilsundersökningen, Bantrafikstatstiken och Sjötrafikstatistiken. Nedan följer en sammanfattning av hur dessa utvecklat sig mellan 2021 och 2024.

Svenskregistrerade lastbilar är dominerande när det gäller de inrikes transporterna med lastbil medan de utlandsregistrerade lastbilarna transporterar det allra mesta av det gods som transporteras till och från Sverige.

Skattningarna av transportmängderna med svenskregistrerade lastbilar visade minskningar³ år 2024 jämfört med 2023 både i inrikes trafik (-5%) och i trafik till (-9 %) såväl som från Sverige (-11 %). Det var transporter av varugruppen rundvirke som minskade mest, följt av transporter av produkter framställda av trä (pappersmassa, sågade trävaror mm).

Skattningarna av transportmängderna med lastbilar registrerade utomlands visade ökningar⁴ 2024 jämfört med 2023. Det gällde de utländska lastbilarnas transporter inom landet (dvs cabotage, +8 %) såväl som deras transporter till (+7 %) såväl som från Sverige (+5%). Den varugrupp som ökade mest var livsmedel och drycker medan transporterna av varugruppen kol, olja och naturgas minskade.

Transportmängderna på järnväg minskade totalt sett år 2024 jämfört med år 2023 enligt Bantrafikstatistiken (-3%). Malm och andra produkter från utvinning stod i stort sett för hela minskningen. De totala utrikes transportmängderna minskade (-10 %) medan de totala inrikes transportmängderna ökade (+2 %).

Sjötrafikstatistiken visar att de transporterade godsmängderna med sjöfart ökade 2024 jämför med 2023. De lastade godsmängderna för inrikes transport ökade med 3%, lastat gods för utrikes transport ökade med 1 % och lossat gods i utrikes transport ökade med 4 %. Det ankom betydligt större mängder produkter från jordbruk, skogsbruk och fiske till Sverige 2024 än 2023. Däremot skickades mindre mängder av dessa produkter ut från svenska hamnar till utlandet. När det gäller malm och andra produkter från utvinning så ökade både ankommande mängder från utlandet och avgående mängder till utlandet.

Den fraktade godsmängden med flyg är försumbar jämfört med de andra trafikslagen. Den utrikes transporterade godsmängden, som utgör i stort sett all fraktad godsmängd, ökade med 12 procent mellan 2023 och 2024. Det var främst den ankommande mängden gods som ökade. Den inrikes fraktade godsmängden minskade lika mycket.  

Noter

¹ Skattningsmetoderna beskrivs i denna PM.

² Statistiken om svenska lastbilars trafik, utländska lastbilars trafik, Sjötrafiken, Luftfartstatistiken och Bantrafiken.

³ Minskningen var dock inte statistiskt signifikant.

⁴ Ökningen var dock inte statistiskt signifikant.