Sjöfartsstödets effekter år 2023 och 2024
För att möta den internationella regelverkskonkurrens som råder för sjöfartsnäringen ger Sverige, under vissa villkor, ett s.k. sjöfartsstöd till svenska rederier för att täcka kostnader för sjömäns arbetsgivaravgifter och källskatt. Stödet ska bidra till att stärka svensk sjöfart, minska utflaggningen av svenska fartyg och säkra återväxten av svenska sjömän.
Läs/ladda ner publikation
Trafikanalys har i uppdrag att utvärdera effekterna av detta stöd. Årets rapport täcker in de senaste två undersökningsåren 2023 och 2024.
Trafikanalys kan konstatera att sjöfartsstödet har haft stor betydelse för den svenska rederinäringen även under 2023 och 2024.
Under 2024 (2023) har totalt 33 (34) rederier erhållit sammanlagt cirka 1,42 (1,39) miljarder kronor i sjöfartsstöd, jämfört med 1,33 miljarder kr och 33 rederier år 2022. Efter pandemin har stödet ökat successivt, men det är fortfarande något lägre än 2019 då stödet uppgick till 1,56 miljarder kr.
Vi konstaterar att stödet är fortsatt viktigt för att skapa förutsättningar för lönsamhet inom svensk sjöfart. Utan sjöfartsstödet blir många av de finansiella nyckeltalen negativa. Förutom finansiella nyckeltal för lönsamhet analyserar vi också ekonomisk effektivitet. År 2024 var effektiviteten totalt lite lägre än 2023, men måttet visar att gruppen rederier med sjöfartsstöd är mer effektiva än genomsnittet i svenskt näringsliv. Rederierna har en bättre ekonomisk effektivitet än vägtransportföretag, lufttransportföretag och järnvägsföretag.
I årets rapport har vi undersökt vad rederierna själva säger om behovet av sjöfartsstöd i sina årsredovisningar. I årsredovisningarna uttrycks dock inget om sjöfartsstödet förutom hur det redovisas. Rederierna beskriver i sina verksamhetsberättelser andra interna och externa faktorer. Däremot kan vi illustrera behovet av sjöfartsstöd med en betraktelse från Finland där det finska sjöfartsstödet diskuterades i samband med budgetarbetet. Där var rederierna tydliga med att stödet är viktigt för att behålla fartygen i finskt register. Detsamma gäller sannolikt för att behålla svenska rederier i Sverige och kunna ha en svenskregistrerad flotta.
Sammantaget illustrerar analysen att Sveriges internationella rederinäring agerar på en arena med stora inslag av regelverkskonkurrens nationer och världsdelar emellan. Det leder till en hög grad av ekonomisk effektivitet, men också en lönsamhet som är beroende av goda omvärldsfaktorer. Den internationella konkurrensen med andra delar av världen illustreras av att EU-kommissionen tagit fram riktlinjer som tillåter statligt stöd till sjöfarten. De länder som vill ha en egen flotta tvingas anpassa sina villkor efter det internationella läget.
