Sjöfartsstödets effekter 2020

Trafikanalys kan konstatera att sjöfartsstödet har haft stor betydelse för den svenska rederinäringen även under 2020. Året har över lag varit svårt för svensk sjöfart, med minskad transportefterfrågan på grund av coronapandemin.

Samtidigt kan vi konstatera att förhållandena varierat mycket påtagligt mellan skilda sjöfartssegment. För de rederier som var med i undersökningen både 2019 och 2020 har omsättningen minskat med 18 procent. Även rederiernas resultat har minskat, från en sammanlagd vinst 2019 på 2,5 miljarder kronor till en sammanlagd förlust 2020 på –816 miljoner kronor. Sjöfartsstödet har som andel av omsättningen ökat 2020 jämfört med 2019.

År 2020 utbetalades 1,23 miljarder i sjöfartsstöd till 33 rederier vilket är mindre än 2019 då 37 verksamheter tillsammans erhöll 1,56 miljarder kronor. Av de 33 rederier som fick stöd 2020 har alla lämnat årsredovisning i tillräckligt god tid för att ha kunnat tas med i föreliggande undersökning.

Rederiernas lönsamhet och ekonomiska effektivitet minskade 2020 jämfört med 2019. Dock skiljer det sig åt mellan de olika fartygssegmenten. Segmenten tanker och torrlast kan visa en god ekonomisk effektivitet under 2020 och torrlastsegmentet har till och med ökat sin lönsamhet 2020 jämfört med 2019.

I juli 2020 ändrades villkoren för stödet så att fartyg inte längre behöver vara registrerat enbart i det svenska registret, vilket innebär att fler fartyg kan få stöd. På grund av den minskade efterfrågan har det genomsnittliga antalet anställda per dag ombord på svenskregistrerade fartyg minskat under 2020 med 32 procent. Det har bidragit till att stödet har varit lägre jämfört med 2019.

Vi kan också konstatera att de rederier som lyfter sjöfartsstöd i genomsnitt inte har samma lönsamhet som andra rederier, med verksamhet som i liten grad är utsatt för internationell konkurrens. Gruppen av rederier med sjöfartsstöd har också en något lägre rörelsemarginal och avkastning på totalt kapital än gruppen sjöfartsföretag i sin helhet. Likaså när det gäller ekonomisk effektivitet kan vi konstatera att gruppen av rederier under 2020 har en lägre grad av ekonomisk effektivitet jämfört med övriga sjöfarts- och hamnföretag.

Sammantaget illustrerar analysen att internationell rederinäring agerar på en arena med stora inslag av regelverkskonkurrens - nationer och världsdelar emellan. Konkurrensen med andra världsdelar illustreras av att EU-kommissionen, i strid med den generella inriktningen, tagit fram riktlinjer som tillåter statligt stöd till just sjöfarten. De länder som vill ha en egen flotta tvingas anpassa sina villkor efter det internationella läget.