Sjöfartsstödets effekter 2019

År 2019 utbetalades 1,56 miljarder i sjöfartsstöd till 37 rederier jämfört med 1,43 miljarder till 41 rederier år 2018. Av de 37 rederierna som fick stöd 2019 har 36 rederier lämnat årsredovisning före 10 oktober 2020 och därmed kunnat tas med undersökningen.

Vinstmarginalen sjunker naturligt nog kraftigt om sjöfartsstödet beräkningsmässigt exkluderas, vilket är ett tecken på stödets betydelse. Alla segment utom diversifierade rederier uppvisar negativa siffror för medianvärdet på vinstmarginalen år 2019 om sjöfartsstödet på så sätt exkluderas. Ser vi till företagens kapitalstruktur, soliditet och likviditet, framstår torrlast-segmentet som mer utsatt än övriga med en relativt svag kapitalstruktur och betalningsförmåga.

Ett av syftena med stödet är att underlätta för rederier att anställa svensk ombordpersonal. Ett villkor för stödet var år 2019 att fartyget var registrerat i enbart det svenska registret. I takt med att antalet svenskregistrerade fartyg under åren har minskat har även antalet ombord-anställda minskat, men det genomsnittliga antalet anställda per dag ombord på svensk-registrerade fartyg ökade under 2019 med fem procent. Antalet svenska befälhavare var oförändrat men antalet svenska styrmän och maskinbefäl ökade jämfört med 2018.

För andra året i rad gör vi en analys av rederiernas ekonomiska effektivitet baserat på förädlingsvärde, samt en jämförelse av effektiviteten med övrig sjöfart och med andra delar av näringslivet. Nyckeltalet ekonomisk effektivitet är ett komplement till traditionella lönsamhetsmått, vilka kan vara känsliga för verksamheternas struktur och kapitalintensitet. Den ekonomiska effektiviteten bland rederierna har i genomsnitt förbättrats jämfört med 2018. I årets rapport har vi fördjupat analysen av hamnföretagens ekonomiska effektivitet i och med att vi delar upp gruppen i hamnbolag, terminaloperatörer respektive övriga stödtjänster i hamnverksamhet.