Samhällsekonomiska kostnader för inrikes sjöfart

I den här promemorian redovisar vi nu en fördjupad analys av externa kostnader för inrikes sjöfart. Analysen ska ses som ett utvecklingsarbete, där vi undersöker möjligheterna att använda publika källor för att beskriva de externa kostnaderna för inrikes sjöfart utan att behöva ha specifik information från rederierna. Trafikanalys har låtit Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) analysera fartygs inrikes rutter och distanser med hjälp av AIS-data. Utifrån dessa har vi valt ett antal fartyg för vilka vi analyserar externa effekter och internaliseringsgrad för den del av deras rutter som har gjorts inrikes i Sverige. En del fartyg går helt inrikes, medan andra går en del av rutten inrikes.

När det gäller fartygens samhällsekonomiska marginalkostnader för externa effekter finns relativt väl etablerade emissionsfaktorer för bränsle, och utsläppens effekter värderade i kronor och ören. Baserat på de uppgifter vi har från SMHI om fartygens beskaffenhet, bränsleförbrukning, rutter med mera kan vi beräkna de externa marginalkostnaderna per personkilometer respektive tonkilometer.

De större passagerarfartygen i vår studie går dels i Gotlandstrafik, dels i Finlandstrafik. Finlandsfärjorna ingår i EU ETS vilket vi tar hänsyn till. Vi tar också hänsyn till hur stor del av Finlandsfärjorna som går på svenskt vatten och till att fartygen har både passagerare och gods ombord. Trots detta har dessa stora passagerarfartyg (ropax) en låg grad av internalisering, eftersom fartyg med många anlöp per månad får lägre rabatterade avgifter.

I genomsnitt ligger internaliseringsgraden för fartygen i urvalet i samma storleksordning som sjöfarten i stort. Vi ser stora skillnader i internaliseringsgraden mellan olika kategorier av fartyg. Godsfartygen i vår studie har generellt en högre internaliseringsgrad än passagerarfartygen. Högst internaliseringsgrad har små godsfartyg. Lägst internaliseringsgrad har de små passagerarfartygen, som skärgårdstrafik och vägfärjor, vilka har noll internalisering. Dock är ambitionerna stora om att bedriva en klimatvänligare skärgårds- och färjetrafik, vilket successivt minskar koldioxidutsläppen.

I undersökningen ingår enbart ett dussintal fartyg, varför vi bör vara försiktiga med att dra större slutsatser och generalisera om internaliseringsgraden för inrikes sjöfart utifrån undersökningen. Det finns flera olika felkällor och osäkerheter i materialet. Den stora variationen i internaliseringsgrad mellan kategorier beror till viss del på farledsavgifternas struktur och att de inte är helt rörliga och proportionella mot fartygets ruttdistans.