Från diesel till el och alternativa bränslen – statistik om sjöfartens omställning

Lastning av container på fartyg

Diesel dominerar fortfarande sjöfarten, men alternativa framdrivningssystem får allt större betydelse. Ny statistik från Trafikanalys visar att el spelar en viktig roll i viss passagerartrafik, medan dual-fuel främst finns bland större och nyare fartyg. Statistiken visar vad fartygen kan drivas med – inte vilka bränslen de faktiskt använder.

Sjöfartens omställning är svår att mäta

Sjöfarten står inför en omfattande omställning för att minska utsläppen av växthusgaser och bidra till att klimat- och miljömålen nås. Utvecklingen drivs bland annat av skärpta internationella och europeiska krav, samtidigt som antalet möjliga tekniska lösningar för fartygens energiförsörjning och framdrift ökar.1 Konventionella fossila bränslen dominerar fortfarande, men elektrifiering, alternativa bränslen och olika kombinationer av framdrivning får en allt större betydelse.

Omställningen ser samtidigt olika ut inom olika delar av sjöfarten. Helelektrisk framdrift är framför allt möjlig på kortare och regelbundna linjer där fartyg kan laddas ofta.2 För större havsgående fartyg och trafik över längre avstånd är möjligheten till elektrifiering mer begränsad. Där används i stället bland annat system som gör det möjligt att kombinera konventionella marina bränslen med LNG, ammoniakmetanol eller andra alternativa energibärare.

För att kunna följa utvecklingen behövs statistik som beskriver hur fartygsflottans tekniska förutsättningar förändras. Trafikanalys har därför undersökt hur uppgifter i befintliga fartygsregister kan användas för att utveckla återkommande statistik över fartygens framdrift och möjliga energibärare.

Syftet är att skapa en enhetlig och jämförbar statistik som kan användas för att följa omställningen över tid. I den här artikeln presenteras en första tillämpning för den svenskregistrerade handelsflottan och för de havsgående handelsfartyg som anlöpte svenska hamnar under 2025.

Diesel dominerar fortfarande den svenska handelsflottan

Den svenskregistrerade handelsflottan bestod den 31 december 2025 av 314 fartyg om minst 100 brutto. Konventionell framdrift dominerade tydligt. Totalt 237 fartyg, motsvarande 75 procent av flottan, klassificerades som fartyg med enbart dieselkompatibla marina bränslen. Dessa fartyg stod samtidigt för 78 procent av flottans totala bruttodräktighet.

Rena elfartyg och elhybrider var fortfarande få. Fem fartyg klassificerades som elektriska och tre som elhybrider. Tillsammans motsvarade de 3 procent av antalet fartyg och en mycket liten del av den samlade bruttodräktigheten.

Dual-fuel-fartyg är däremot mer betydelsefulla, särskilt om vi ser till fartygens storlek. De 25 dual-fuel-fartygen utgjorde 8 procent av den svenskregistrerade handelsflottan, men stod för 21 procent av den sammanlagda bruttodräktigheten. Det visar att denna typ av framdrift framför allt förekommer bland relativt stora fartyg, idag främst bland RoPax (bilfärjor)- Roro- och tankfartyg.

Figur 1. Svenskregistrerade handelsfartyg efter framdrift – andel av antal fartyg respektive andel av bruttodräktighet, 31 december 2025.  Källa: Bearbetning av Trafikanalys fartygsstatistik

Skillnader i typ av framdrift är också tydlig när fartygens ålder studeras. Av de 25 dual-fuel-fartygen var 17 fartyg yngre än fem år och ytterligare sex mellan fem och nio år. Bara två var äldre än 15 år. Medelåldern är knappt fem år. Dual-fuel-tekniken är därmed tydligt koncentrerad till de nyare delarna av den svenskregistrerade flottan.

Mönstret ser annorlunda ut för övriga delar av handelsflottan. Bland de dieselkompatibla fartygen finns en stor andel äldre fartyg, medan flera av fartygen med okänd framdrift också tillhör de äldsta åldersgrupperna. De få el- och elhybridfartygen har en mer varierad åldersstruktur och omfattar även äldre fartyg som byggts om eller fått nya framdrivningslösningar. Medelåldern för elhybrider var 33 år och för elfartyg 15 år. 

Resultaten pekar därmed på att omställningen av större havsgående fartyg i hög grad sker genom att nya fartyg byggs med teknisk möjlighet att använda flera energibärare, snarare än genom en snabb övergång till helt elektriska fartyg.

Alternativa drivlinor har större betydelse i trafiken än antalet fartyg visar

Att endast studera den svenska fartygsflottans sammansättning ger dock inte hela bilden. Fartyg skiljer sig kraftigt åt i storlek, hur ofta de används och hur mycket gods eller hur många passagerare de transporterar.

Under 2025 anlöpte drygt 2 500 olika handelsfartyg svenska hamnar. De gjorde sammanlagt cirka 136 000 ankomster och avgångar. Även här dominerade fartyg med dieselmotorer räknat som antal fartyg, godsmängd och i flera andra mått. Av omkring 161 miljoner ton lossat och lastat gods transporterades cirka 126 miljoner ton med fartyg med konventionella dieselmotorer.

Dual-fuel-fartygen stod samtidigt för en betydande del av trafiken. Totalt identifierades 166 sådana fartyg, vilka svarade för omkring 16 500 fartygsrörelser, knappt 30 miljoner ton lastat och lossat gods och 7,1 miljoner passagerare.

För passagerartrafiken är bilden annorlunda. Endast tre rena elfartyg identifierades i den havsgående trafiken, men dessa genomförde nära 38 000 fartygsrörelser och transporterade omkring 6,4 miljoner passagerare under året. Det motsvarar ungefär en fjärdedel av samtliga redovisade passagerare i materialet. Förklaringen är den högfrekventa bilfärjetrafiken mellan Helsingborg och Helsingör.3

Det illustrerar varför antalet fartyg inte är tillräckligt för att beskriva omställningen. Några få fartyg kan svara för en stor del av trafiken eller antalet transporterade passagerare om de används ofta.

Figur 2. Fördelning efter typ av framdrift för antal fartyg, fartygsrörelser, passagerare och godsmängd i svenska hamnar 2025.  Källa: Bearbetning av Trafikanalys sjötrafikstatistik

Skillnaden mellan olika mått är därför central för hur resultaten ska tolkas. Antalet fartyg beskriver flottans tekniska sammansättning. Fartygsrörelser beskriver hur intensivt fartygen används, medan passagerare och godsmängd bättre speglar vilken betydelse de har för de faktiska transporterna.

Omställningen ser olika ut i olika delar av sjöfarten

Resultaten visar att det inte finns endast en teknisk lösning för sjöfartens omställning.

Elektrifieringen är tydligast i trafik där förutsättningarna är särskilt gynnsamma. Korta avstånd, fasta rutter och täta anlöp gör det möjligt att ladda fartygen ofta. Helsingborg–Helsingör visar hur ett mycket begränsat antal elektrifierade fartyg därmed kan svara för en betydande del av passagerartrafiken.

För större havsgående fartyg ser utvecklingen annorlunda ut. Här är batterielektrisk framdrift mer begränsad och dual-fuel-system har hittills fått större betydelse. Systemen gör det möjligt att använda både konventionella marina bränslen och alternativa energibärare. Att dual-fuel är särskilt vanligt bland nybyggda fartyg och samtidigt svarar för en större andel av bruttodräktigheten än av fartygsantalet visar att tekniken främst används inom större och relativt nytt tonnage.

Även trafikmönstren skiljer sig beroende på framdrivningsteknik. Under 2025 förekom dual-fuel och elhybrider både i inrikes och utrikes trafik, medan de rena elfartyg som ingår i sjötrafikstatistiken gick i utrikes trafik. Totalt dominerade den utrikes trafiken kraftigt, både sett till fartygsrörelser och bruttodräktighet.

Sammantaget pekar resultaten på delvis olika utvecklingsmönster. Helelektrisk framdrift har fått genomslag i viss kort och högfrekvent trafik. Bland större och nya havsgående handelsfartyg sker omställningen annars i högre grad genom dual-fuel och möjlighet att använda alternativa bränslen. Samtidigt består en stor del av den befintliga flottan fortfarande av konventionella dieselkompatibla fartyg.

Vad kan statistiken faktiskt mäta?

En central utmaning är att fartygsregistren inte visar vilket drivmedel som faktiskt används vid varje resa. Ett fartyg kan vara tekniskt konstruerat för flera olika drivmedel, och valet av drivmedel kan bland annat bero på pris, tillgång och var fartyget bunkrar eller laddar. Uppgifter om faktisk drivmedelsanvändning kan därför inte direkt härledas från fartygsregistren.

Statistiken utgår därför i stället från fartygens tekniska möjlighet att använda olika energibärare, och visar inte den faktiska drivmedelsanvändningen. En konventionell dieselmotor kan exempelvis använda olika dieselkompatibla marina bränslen, däribland vissa biodrivmedel. Ett dual-fuel-system kan ge möjlighet att växla mellan ett dieselkompatibelt bränsle och exempelvis LNG, LBG4, ammoniak eller metanol. Ett batterielektriskt fartyg använder endast el och är således ett elfartyg, medan ett elhybridfartyg kombinerar elektrisk framdrift med en annan energikälla, vanligen dieselmotor. I kategorin Okänd framdrift är det hög sannolikhet att framdriften är en dieselmotor, även om det förekommer elektrifiering och utbyte av motorer när de gamla går sönder. I denna kategori ingår även pråmar som per definition är utan motor.

För den statistiska redovisningen har fartygens framdrift samlats i ett begränsat antal huvudgrupper:

  • Konventionell dieselmotor
  • Dual-fuel
  • El
  • Elhybrid
  • Ångmaskin
  • Övrigt
  • Okänd framdrift/dieselmotor

Dieselelektriska fartyg klassificeras efter den energibärare som används i förbränningsmotorn, medan exempelvis vindassistans kan hanteras som en kompletterande egenskap. Klassificeringen är tänkt att vara tillräckligt stabil för att möjliggöra jämförelser över tid, men samtidigt kunna utvecklas när nya framdrivningstekniker introduceras.

Två huvudsakliga statistikkällor kan användas. Fartygsstatistiken beskriver bland annat den svenskregistrerade handelsflottan, medan sjötrafikstatistiken kan användas för att beskriva de havsgående handelsfartyg som faktiskt anlöper svenska hamnar. Det gör det möjligt att både studera flottans sammansättning och vilken betydelse olika typer av framdrift har i den trafik som bedrivs.

Statistiken visar den tekniska omställningen – inte den faktiska drivmedelsanvändningen

Den nya klassificeringen av fartygens framdrift ger möjlighet att följa en dimension av sjöfartens omställning som tidigare varit svår att beskriva sammanhållet. Den kan visa hur fartygens tekniska förutsättningar förändras, vilka typer av alternativa framdrivningssystem som etableras och i vilka delar av sjöfarten förändringarna sker.

Samtidigt finns en viktig begränsning. Statistiken visar vilka energibärare fartygen tekniskt kan använda, inte vilket drivmedel som faktiskt har använts. Registeruppgifterna kan exempelvis inte avgöra om ett dieselkompatibelt fartyg har tankat fossil marin diesel eller ett biodrivmedel. På motsvarande sätt går det inte att utifrån ett dual-fuel-system avgöra hur stor del av driften som faktiskt skett med det alternativa bränslet.

Statistiken bör därför ses som ett komplement till statistik om energianvändning och bunkring. Den beskriver den tekniska förändringen av flottan snarare än den faktiska drivmedelsmixen eller de direkta utsläppen vid framdrift.

Konventionell dieselteknik dominerar fortfarande den svenska handelsflottan och huvuddelen av godstransporterna till och från svenska hamnar. Men bakom denna övergripande bild sker en pågående förändring. Bland nya större fartyg har dual-fuel-system fått en tydlig ställning, medan elektrifieringen redan har fått stor betydelse i vissa delar av den högfrekventa passagerartrafiken.

Genom att upprepa redovisningen kommande år kan statistiken ge en bättre bild av hur snabbt dessa förändringar sker och om alternativa framdrivningssystem sprids till fler delar av sjöfarten. En viktig del i det fortsatta utvecklingsarbetet blir därför att upprätthålla stabila klassificeringsprinciper samtidigt som statistiken kan anpassas när nya tekniker och energibärare etableras.

Referenser

1. Europeiska kommissionen (2025). FuelEU Maritime och EU ETS för sjöfarten, https://transport.ec.europa.eu/transport-modes/maritime/decarbonising-maritime-transport-fueleu-maritime_en och International Maritime Organization (IMO) (2023). 2023 IMO Strategy on Reduction of GHG Emissions from Ships. https://www.imo.org/en/ourwork/environment/pages/2023-imo-strategy-on-reduction-of-ghg-emissions-from-ships.aspx

2. Se t.ex. Trafikanalys (2022), Förutsättningar och styrmedel för ökad elsjöfart

3. Utöver den havsgående trafiken tillkommer den regionala skärgårdstrafiken, elektrifieringsinitiativ som ofta drivs av kollektivtrafikmyndigheter, som ingår som underlag i Trafikanalys mer aggregerade regionala linjetrafikstatistik. Även Trafikverkets vägfärjor som kompletterar fasta broförbindelser är delvis elektrifierade.

4. LNG ((Liquefied Natural Gas), eller flytande naturgas på svenska) är naturgas som har kylts ned till cirka -162 °C. Genom nedkylningen övergår gasen till vätska, och dess volym minskar med över 600 gånger. Detta gör det möjligt att lagra och transportera stora mängder energi effektivt via fartyg, tankbilar eller tåg till platser som saknar gasledningar, https://energy.ec.europa.eu/topics/carbon-management-and-fossil-fuels/liquefied-natural-gas, 2026-11-11. Flytande naturgas är redan idag ett konkurrenskraftigt alternativ till dieseloljor som minskar svavel- och kväveutsläpp men som fortfarande är ett fossilt bränsle, vilket främst gör det till en övergångslösning. Det finns också ett växande fokus på biogas producerad från förnybara råvaror.  LBG står för flytande biogas (Liquefied Bio Gas) och är biogas som kylts ner och kan användas och transporteras på samma sätt som LNG, https://swedegas.se/gas/lng-lbg/fakta-om-lng-lbg, 2026-11-11.