Yttrande över Trafikverkets inriktningsunderlag för infrastrukturplaneringen för perioden 2026–2037

Trafikverket lägger förslag inom två övergripande områden, sådana som har med infrastrukturplaneringsprocessen att göra och sådana som vi bedömer ligger utanför den. Efter en sammanfattning följer vårt yttrande denna indelning, men vi ger inledningsvis även kommentarer kopplat till effektivitet i statsförvaltningen.

Sammanfattning

• För den svenska statsförvaltningen vore det en fördel om Trafikverket i högre grad drog nytta av det utvecklingsarbete som bedrivs av andra myndigheter. Det vore på motsvarande sätt att föredra att det remitterade underlaget hade tydligare fokus på de frågor som hör till processen för infrastrukturplanering. Det är viktigt för att inte belasta remissinstanserna med ett mer omfattande arbete än vad som motiveras av saken. Vi är inte övertygade om att Trafikverket har hittat en tillfredställande balans i alla dessa avseenden.
• Vi tillstyrker förslaget att satsa störst andel av den ekonomiska ramen på vidmakthållande. Det ligger också i linje med de ambitioner regeringen har gett uttryck för.
• Vi har inga synpunkter på hur stor den totala ekonomiska ramens storlek bör vara eller hur ramen för vidmakthållande bör fördelas mellan järnväg respektive väg.
• Det är positivt att Trafikverket utvecklar sina arbetssätt för att minska trafikpåverkan och öka reinvesteringstakten. Det är även positivt att förändrade arbetssätt kan sänka kostnaden för att införa ERTMS.    
• Vi önskar ett tydligare och mer transparent underlag om hur det eftersatta underhållet beräknas.
• Trafikanalys instämmer i det Trafikverket tar upp i avsnittet om kostnadsstyrning och kostnadskontroll, men noterar samtidigt att delar av det Trafikverket lyfter som angeläget är sådant verket redan har rådighet över och dessutom ett tydligt uppdrag att åtgärda. Även nämnda planerings- och upphandlingsområden för ökad produktivitet ligger väl inom Trafikverkets mandat och nuvarande uppdrag att förbättra.
• När det gäller de områden Trafikverket pekar ut med stor potential för ökad produktivitet, såsom spårbyten och reinvestering i elkraftanläggningen, saknar vi en analys av eventuella hinder för dessa potentialer att förverkligas eller vilken aktör som är ansvarig för att det inte förverkligas. Det är därför svårt att bedöma vad regeringen bör vidta för åtgärder med anledning av iakttagelsen att potentialerna är stora.
• På ett generellt plan instämmer Trafikanalys i det Trafikverket skriver om att tillkommande krav bör konsekvens- och kostnadsbedömas. Vi menar dock att det är otydligt vilka krav som avses och därför också vilken aktör som denna uppmaning är riktad mot.
• Trafikverket föreslår att en riskreserv på portföljnivå bör utredas. Trafikanalys ser fördelar med detta förslag då det kan stärka beredskapen för kostnadsökningar, men vill samtidigt poängtera vikten av att införandet av en sådan riskreserv görs på ett sätt som inte skapar incitament att nyttja den. Den ska bara utnyttjas när så är motiverat.
• Trafikverket lägger ett förslag om att definitiva beslut om investeringar inte bör fattas innan nyttor och kostnader är väl utredda. Trafikanalys uppfattar Trafikverkets förslag som helt i enlighet med proposition 2011/12:118 Planeringssystem för transportinfrastruktur, som ledde till att de årliga byggstartsbesluten infördes. Vi noterar samtidigt att den avbrutna satsningen på nya stambanor ligger i linje med detta.
• Vi vill uppmärksamma vikten av att beslut inom investeringsverksamheten beaktar framtida underhåll för att säkerställa låga kostnader ur ett livscykelperspektiv. Trafikanalys har tidigare pekat på brister i detta avseende. Vi anser att detta är en central fråga för den samlade kostnadseffektiviteten i den nationella planen och att det därför är ett angeläget förbättringsområde.
• Det är otydligt om Trafikverket anser att nationell plan ska beskriva nödvändig infrastruktur och andra för luftfarten nödvändiga system.
• Vi delar uppfattningen om behovet av att peka ut en ansvarig organisation för den långsiktiga planeringen av luftrummet.
• Vi instämmer i Trafikverkets bedömning att finansiering av Försvarsmaktens behov behöver ske i annan ordning om hela, eller övervägande delen av, åtgärden motiveras av försvarsskäl. Men vi ser också att det finns ett behov att utreda hur infrastrukturplaneringsprocessen kan utvecklas så att den tar hänsyn till Försvarsmaktens behov av infrastruktur samtidigt som den blir mer transparent men även skyddar uppgifter som är känsliga av försvarsstrategiska skäl.
• Det hade varit önskvärt med en tydligare verksamhetskoppling av ramanslaget till forskning och innovation (FoI).
• Vi saknar en analys över hur olika myndigheters forskning inom transportområdet skiljer sig, kompletterar och växelverkar med varandra.
• Vi rekommenderar att det för planperioden 2026–2037 utvecklas en konsekvent strategi och sammanhållen uppföljning av upphandling som styrmedel.
• Trafikverkets underlag förmedlar en tanke om att generellt bredda infrastrukturplaneringsprocessen till att även omfatta andra styrmedel och åtgärder än vidmakthållande och utveckling av transportsystemet. Vi tror inte att detta är rätt väg att gå. Infrastrukturplanering är komplicerat och ska inte göras mer komplicerat än det redan är.
• Trafikverket ger i kapitel tre, Förslag på ökad måluppfyllelse, många förslag som enligt vår bedömning ligger utanför infrastrukturplaneringsprocessen. Vi håller med om principerna att olika typer av styrmedel och åtgärder behövs för att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Trafikanalys kan dock inte tillstyrka något av förslagen, dels för att det enligt vår bedömning inte ingick i direktiven att lägga förslag inom dessa områden, dels för att de inte är tillräckligt tydliga eller analyserade på ett sådant sätt att de går att ta ställning till.

Hela remissyttrandet hittar du i spalten intill.