Viktiga transportpolitiska frågor i EU under 2022

""


Europeiska kommissionens förslag inom Fit for 55 för en grönare transportsektor och covid-19-pandemins fortsatta påverkan på transportsystemet förväntas dominera den europeiska transportpolitiken under 2022 enligt en genomgång av tidningen Euractiv.

De senaste halvårets diskussioner om det omfattande klimatpaketet "Fit for 55", som syftar till att minska utsläppen av koldioxid med 55 % till 2030 jämfört med 1990 års nivåer, har tydliggjort att det finns stor oenighet bland mellan parlamentariker och medlemsländer. Under detta år kommer lagstiftare att försöka överbrygga dessa åsiktsskillnader för att kunna vinna stöd för att genomdriva de föreslagna regleringsförändringarna.

ReFuelEU Aviation, som handlar om att införa en kvotplikt för inblandning av hållbart flygbränsle för alla som tankar inom EU, har väckt debatt om dess tidslinje för genomförandet och ambitionen för inblandningsmålen för hållbart flygbränsle (SAF). Med tanke på det avsevärt högre priset på SAF jämfört med fotogen, är effekten på konkurrenskraften för europeiska flygbolag fortfarande ett ämne som oroar EU-länderna. Tysklands strävan att öka målen för avancerade elektrobränslen kommer sannolikt att höja ögonbrynen bland mer priskänsliga medlemsländer. Flera flygbolag och icke-statliga organisationer har uttryckt önskemål om en mer ambitiös plan med ökad inblandning av avancerade elektrobränslen inom kvotplikten i ett gemensamt uttalande.

Flygindustrin kommer sannolikt lägga ner stor energi på att bekämpa avgiften på fotogen som föreslås enligt det reviderade energibeskattningsdirektivet.

Inom sjöfarten har inkluderingen av LNG som ett grönt omställningsbränsle i förslaget FuelEU Maritime väckt upprördhet inom miljörörelsen.

När det gäller fordon kommer mycket av debatten handla översynen av krav gällande koldioxidutsläpp för bilar och skåpbilar, förordningen om alternativ bränsleinfrastruktur (AFIR) och EU:s batteriförordning. EU driver på för strängare utsläppsnormer för fordon med förbränningsmotorer till 2030, med ett föreslaget förbud mot försäljning av förorenande fordon till 2035.

Det har redan uppstått en uppdelning mellan länder där rikare länder i allmänhet ser positivt på att en övergång till elektriska och vätgasdrivna fordon. Fattigare länder oroar sig för att ett förbud mot förbränningsmotorfordon i rikare länder kommer att skapa en ström av äldre mer förorenande fordon till de fattigare ländernas andrahandsmarknader. Bland flera länder finns också ett motstånd mot att inkludera vägtrafiken i ett handelssystem med utsläppsrätter, ofta med argumentationen att det kommer drabba fattiga länder hårt.

Vidare kan vi komma att se en dragkamp om krav på batteriproduktion gällande exempelvis användning av återvunnet material och utsläpp av koldioxid vid produktionen.

Under året väntas också diskussioner kring den uppdaterade förordningen om det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) och om översynen av direktivet om intelligenta transportsystem, som kommer att bana väg för ökad automatiserad körning.

Källa: EndsEurope