Veckospaning 26 oktober

Veckans intervju

Vi har ställt tre frågor till Rikard Engström, VD för föreningen Svensk Sjöfart, om vad som är viktigt just nu.

Vad arbetar Svensk Sjöfart med just nu?
Svensk Sjöfarts verksamhet fokuserar två huvudområden. Det ena är naturligtvis kopplat till coronapandemin och vilka kort- och långsiktiga åtgärder och behov vi ser som viktiga i det sammanhanget. Det andra området rör den typ av frågeställningar som vi fokuserade på innan pandemin skakade om vardagen för oss alla, nämligen hur vi kan få långsiktigt stabila och rimliga villkor för sjöfarten så att vi kan bidra i ökad utsträckning till svensk konkurrenskraft inom till exempel industri och besöksnäring. Det innefattar bland annat säkerhet, sociala frågor, klimat- och miljö men också kompetensförsörjning och forskning.

När det gäller corona så handlar det dels om den operativa verksamheten, som att besättningsbyten inte kan göras, dels om näringspolitik. Sjöfartsstödet, omställningsstödet och stödet till korttidspermitteringar behöver löpa på så länge som det finns ett behov. Vi kan konstatera att sjöfarten, särskilt färjorna, hör till de samhällssektorer som drabbats allra hårdast av pandemin något som riskerar att få konsekvenser för försörjningskedjorna och turismnäringen.

Färjor, och de som specialiserat sig på rullande last, har påverkats mest. De hanterar den minskade efterfrågan på olika sätt. Bland annat genom att effektivisera verksamheten och se över alla kostnader men också genom att korttidspermittera, varsla och säga upp personal samt genom att lägga upp fartyg. Men vi ser också att uppfinningsrikedomen är stor och man startar nya nationella resmål när restriktionerna på internationellt resande är långtgående. Tank- och bulksegmentet har inte påverkats lika mycket vad gäller minskad efterfrågan. Där har coronarestriktioner istället försvårat byte av besättning.

Vilka frågor tycker era medlemmar är viktiga att ta i tu med härnäst?
Det är egentligen mycket av samma frågor som tidigare men i ett förlängt perspektiv. Operativa frågor, nationellt och internationellt, som att sjömän fastnar i olika delar av världen till följd av reserestriktioner är fortsatt ett problem samt att de temporära stöden från staten förlängs. Det är viktigt för AB Sverige att sjöfarten kan fortsätta upprätthålla en god service.

De regellättnader som har genomförs är bra, men färjerederierna är i fortsatt kris till följd av att många landsgränser är stängda. Färjorna transporterar både passagerare och gods. När de flesta passagerare försvann i våras fortsatte färjorna att gå med lastbilstransporter, men de fasta kostnaderna är kvar. Färjerederiernas marginaler har utraderats och är i många fall på kraftigt negativa sidan. Man har högsäsongen bakom sig i flera fall slagen i spillror. Hur siffrorna ser ut varierar med geografi och segment. Många färjor visar cirka 30 procent beläggning men flera är också långt därifrån. Godstrafiken har i genomsnitt återhämtat sig ganska väl men variationerna är stora där med.

Hur ser Svensk Sjöfart på framtiden?
Vi ser både mörka moln och ljusglimtar. Färjorna är som sagt mycket hårt drabbade och frågan är hur nästa säsong ser ut. Att resa med färja är ett relativt sett mycket säkert sätt att färdas på sett ur ett coronaperspektiv. Men frågan är när man får börja resa och hur lång tid därefter det tar innan resandet återhämtat sig. Om det skulle bli en säsong till utan passagerare och utan statsstöd riskerar även godstransporterna att påverkas till följd av att linjerna kanske upphör i några fall. Det skulle vara mycket samhällskritiskt.

Vi står nu i en märklig situation på många sätt. Samtidigt som rederier tvingats till uppsägningar och varsel vet vi att på sikt har vi en kompetensbrist i näringen. Därför är det glädjande mitt i allt elände att se att sjöfartskolorna är mer populära än på många år. En annan ljusglimt är att rederiernas breda satsningar på mer hållbar sjöfart ligger fast. I orderböckerna finns beställningar för 40–45 miljarder. 25 procent, cirka 10 miljarder kronor, är satsningar man gör som gör att fartygen inte bara möter kraven utan faktiskt ligger i forskningens framkant avseende till exempel säkerhet, miljö- och klimat.

Transporter och resande

Sjömännens svåra situation under pandemin uppmärksammas

En fråga som Rikard Engström, Svensk Sjöfart, tar upp i vår intervju är situationen för sjömän och svårigheterna för fartygen att byta besättning. Sjömän jorden runt har blivit fångar på sina egna fartyg när fartygens besättningsbyten inte har kunnat genomföras på grund av coronarestriktioner. Detta är något som har tagits upp i internationella medier och som Trafikanalys har rapporterat om i sin nyhetsbevakning under covid-19-pandemin.

I senaste numret av WMU Journal of Maritime Affairs ger rektorn för World Maritime University (WMU) en bred översikt över vilken påverkan och vilken respons från olika håll covid-19-pandemin har fått inom den maritima sektorn. Översikten behandlar frågor som rör sjöfarts­branschens, regeringarnas och internationella organisationers olika ageranden under pandemin. Artikeln behandlar också pandemins inverkan på världens nästan två miljoner sjömän som möjliggjort att den globala handeln kunnat fortsätta, och de allvarliga utmaningar som sjöfolk har ställts inför när det gäller karantänkrav, begränsningar av gränsövergångar, repatriering och omställning av besättning, förnyelse av certifikat och licensiering av sjöfolk, fartygsundersökningar med mera. Studien beskriver reaktionerna från regeringar och FN-organ och särskilt WHO, IMO, ILO, och den internationella civila luftfartsorganisationen ICAO. Forskarna drar slutsatsen att covid-19-pandemin inom överskådlig framtid kommer att fortsätta att ha en enorm inverkan på den maritima industrin och på världshandeln. Förväntningen är att sjöfarten förhoppningsvis kommer att växa sig starkare och bli mer robust för att möjliggöra en effektiv och hållbar världshandel. Man förväntar sig också att pandemin kommer att möjliggöra ett större erkännande av världens sjömän som underlättar världshandeln, samtidigt som man säkerställer en bättre framtid för mänskligheten.

I en artikel i UN News beskrivs hur FN:s generalsekreterare på Världssjöfartens Dag 24 september återigen vädjar till olika länder och organ att klassificera sjömän som nyckelarbetare (”key workers”) och möjliggöra säkra besättningsbyten.

För att uppmärksamma sjömännens viktiga roll som nyckelpersoner för att upprätthålla världshandeln har Seafarers: at the core of shipping’s future blivit valt som världsmaritimt tema (world maritime theme) för 2021 inom IMO. Temat ger ökad flexibilitet till olika organ inom IMO att mer kunna fokusera sina insatser på sjömännen och deras situation.

Detta visar att den globala arbetsmarknaden för sjömän inte fungerar under rådande omständigheter. Däremot fungerar den för lokalt rekryterade sjömän som kommer från ett land som fartyget angör.

Lagringskapacitet ombord på fartyg viktigt under covidpandemin

Covid-19-pandemin har påverkat sjöfarten hårt, men olika hårt för olika sjöfartssegment. Siffror från UNCTAD visar att fartygsanlöpen minskade för de flesta segmenten första kvartalet, men inte för alla segment. Under andra kvartalet minskade anlöpen för alla segment, och allra mest för Ro/Ro.

I en studie analyserade man hur olika fraktpriser (freight rates) för sjöfart har påverkats av covid-19-pandemin. Där såg man att priserna för torr bulk och tankfartyg för råolja (dirty tanker) har påverkats direkt av att efterfrågan minskat, vilket visas av minskningen i antal anlöp. Men dessutom har dessa segment påverkats indirekt genom att oljepriset sjönk i samband med covidkrisen. Tankfartyg för raffinerade oljor (clean tanker) påverkades däremot inte lika mycket, enligt studien. Fartyg för råolja motsvaras i figuren av ”wet bulk” och tankfartyg för raffinerade oljor motsvaras av ”LNG” (liquid natural gas) och ”LPG” (liquid petroleum gas).

En minskning av efterfrågan bör enligt ekonomisk teori leda till lägre priser. I studien fann man t.ex. att en ökning av antalet covidfall med 1 procent ledde till en minskning av fraktpriset (Baltic Dry Index) med 0,03 procent. Studien visade också att fluktuationer i efterfrågan påverkar olika segment olika mycket, och tankfartyg som kan lagra olja påverkades inte lika mycket av skillnader i efterfrågan. Enligt forskarna understryker resultaten vikten av att utnyttja tankfartyg för att lagra olja i tider när oljepriset faller. Annat gods kan vara svårare att lagra länge ombord, vilket gör att de segmenten påverkas mer av prisfall på godset ifråga. Forskarna menar att det kan vara viktigt för redare och operatörer att skydda sig mot lägre fraktpriser genom att engagera sig i kurssäkringar och framtida fraktavtal (futures, forward freight agreements). 

Ökad flexibilitet genom samarbete mellan hamn och operatör

I en studie på ett närliggande område har man undersökt hur osäkerheten i efterfrågan på containersjöfart kan motverkas tack vare ökad samverkan och flexibilitet i den så kallade triaden rederi-hamn-hamnoperatör. De moderna försörjningskedjorna kännetecknas av ökad osäkerhet som drivs bland annat av socioekonomiska faktorer, dvs. vad kunderna efterfrågar, och förändrade strategier för försörjningskedjan. Dessa osäkerheter har intensifierats under covid-19-pandemin. I studien utvecklar forskarna en konceptuell ram för att fånga olika dimensioner av containerhamnens logistikkapacitet. Studien analyserar fyra dimensioner av hamnlogistikkapacitet: gränssnitt vid havet, plattform, landgränssnitt och systemomfattande. Dessa består i sin tur av underelement som kan uppdelas i statiska eller justerbara. Studien ger insikter för att bättre förstå olika egenskaper av osäkerheten, bedöma olika kapacitetselement och för att bygga ökad flexibilitet i containerlogistiken.

Ökat inflöde av tomcontainrar under pandemin

Trafikanalys gjorde 12 oktober en tillbakablick över hur läget i transportsektorn var i våras. Bland annat skrev vi om att behovet av att exportera varor var fortsatt stor medan importen minskade, vilket skapade en större brist på tomma containrar. För att skapa bättre balans ökade rederierna inflödet av tomcontainrar. Nu finns statistik från Trafikanalys som visar att under det första kvartalet 2020 var mängden ankommande tomcontainrar från andra länder 52 procent större än samma kvartal 2019 (ej medräknat containrar som lastats på fordon eller tågvagn). Kvartal 2 var mängden ankommande tomcontainrar 38 procent större än samma kvartal 2019. Samtidigt var mängden avgående tomcontainrar till andra länder under första kvartalet 27 procent mindre än samma kvartal 2019. Under andra kvartalet var mängden tomcontainrar som exporterades 11 procent mindre än samma kvartal 2019. (Källa: Trafikanalys).

Färre tror på ökat kollektivt resande under kommande år och fler på ökat resande med egen bil

Hållplats 2020 är en undersökning där invånare i Västra Götalandsregionen tillfrågas om hur de ser på resande med kollektivtrafik, att cykla, gå eller ta sig fram på andra sätt. Den senaste undersökningen, som genomfördes i slutet av maj till mitten av juni i år, visar bland annat att gång har blivit ett allt viktigare transportsätt. När det gäller resande under de kommande åren tror färre att de kommer att färdas med kollektivtrafiken (19 procent 2020 och 28 procent 2019) och något fler tror att de kommer att resa med egen bil (18 procent 2020 och 14 procent 2019). 83 procent av de som kör bil tror att de kommer att resa lika mycket eller mer med bil. Tron på resande med cykel under kommande år ligger på en stabil, hög nivå (26 procent 2020 och 27 procent 2019). Dessutom uppger 23 procent av respondenterna att de tror att de kommer att gå mer under de kommande åren. Inget jämförelsetal finns för tidigare år. Deltagarna i undersökningen tror dock inte att de själva kommer att ändra val av färdsätt i lika stor utsträckning som de tror att andra kommer att göra det. De två huvudsakliga skälen som anges till ändrade resvanor är pandemin/smittorisk samt förändrad arbets- eller studiesituation.

Om undersökningen. Årets undersökning är den tredje i raden och baseras på en kombination av telefonintervjuer och webbenkäter som genomförs årsvis på uppdrag av Västtrafik. Datainsamlingen genomfördes under perioden 27 maj till 16 juni 2020. Respondenterna är i åldrarna 16 år och äldre, bosatta i Västra Götalandsregionen. Totalt har 4 000 personer svarat på enkäten. Svarsfrekvensen var 44 procent på webb och 32 procent på telefon (2019 var svarsfrekvensen 43 procent).

SJ blockerar färre platser

SVT har genomfört en uträkning som visar att tågbolaget nu fyller över 75 procent av platserna vid bokningstillfället. Enligt SJ stämmer inte SVT:s uträkning överens med verkligheten, men anger inte själva hur stor andel av platserna som är blockerade. Någon liknande beräkning av andra tågbolags beläggningsgrad redovisas dock inte i SVT:s artikel. MTRX har exempelvis kritiserats för trängsel och av tågbolagets webbsida framgår inte om de minskat beläggningsgraden på egen bekostnad.

Andelen platser som är blockerade eller bokningsbara skulle exempelvis kunna redovisas i ett procentuellt spann för att fånga beläggningsgraden för de olika tågtyperna. Sådan information uppskattas troligtvis av potentiella resenärer.

Svenska företag ser en långsam återhämtning

Riksbankens företagsundersökning På väg mot det ”nya normala”? visar att efterfrågan ökat snabbare än förväntat för många svenska företag, men att det kommer att dröja länge innan man är tillbaka i ett ekonomiskt läge som liknar det som rådde innan pandemin. Transportbranschen ser ett tillfredsställande konjunkturläge och deras transportvolymer närmar sig nivåerna innan pandemin.

Pandemin har initierat och påskyndat beteendeförändringar hos hushållen, som till exempel hur vi handlar, arbetar och möts, och detta väntas leda till bestående förändringar i efterfrågan. Den ökande e-handeln har skapat förändringar i handelsmönstren. Containertrafiken i hamnarna har klarat sig relativt väl, även om godsvolymerna inte är tillbaka på samma nivåer som före pandemin.

Industrins nuvarande försörjningskedjor, det vill säga lokaliseringen av underleverantörer och nödvändig logistik därtill, har visat sig att inte alltid vara de mest tillförlitliga. Pandemin kan därför resultera i en omställning mot bland annat mer närliggande underleverantörer. Många företag pausade sina investeringsplaner i våras, men de har i mångt och mycket återupptagits i något modifierad form. Investeringar i forskning och utveckling samt i ny teknik prioriteras. E‑handeln som tydligt ökat under pandemin, kräver också fortsatta investeringar för att bli mer lönsam.

Den svenska gränshandeln föll med 52 procent andra kvartalet

Statistik från SCB visar att dagligvaruhandelns försäljning i Sveriges gränskommuner har minskat kraftigt under coronapandemin. Sammanlagt föll den med 52 procent under andra kvartalet 2020 jämfört med samma period förra året.

Politik och åtgärder

Tillfällig pandemilag utreds

Regeringen vill införa en tillfällig pandemilag som gör det möjligt att vidta åtgärder som inte är möjliga att göra i dag med smittskyddslagen och ordningslagen. Det handlar bland annat om att kunna begränsa antalet passagerare i kollektivtrafiken och att reglera öppettider och antal besökare för butiken.

Skärpta allmänna råd i Uppsala län fram till den 3 november

Folkhälsomyndigheten har, i samråd med bland annat smittskyddsläkaren i region Uppsala, fattat beslut om skärpta allmänna råd. De som vistas i Uppsala län uppmanas nu i möjligaste mån att undvika resor med kollektivtrafik eller andra allmänna färdmedel och att undvika fysisk kontakt med andra personer än de som man bor med. Beslutet om skärpta råd gäller till och med den 3 november men kan förlängas.