Veckospaning 16 november

Veckans intervju

Trafikanalys har ställt tre frågor till Mats Aspemo, Verkställande direktör Länstrafiken i Norrbotten AB och Myndighetschef RKM Norrbotten, om vad RKM arbetar med just nu och hur de ser på framtiden.

RKM är en politiskt styrd organisation som i form av kommunalförbund utgör den regionala kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten. Under myndigheten finns ett antal dotter- och intressebolag som Länstrafiken i Norrbotten AB, Norrtåg AB och AB Transitio.

Vad arbetar RKM Norrbotten främst med just nu? 

Få betalande resenärer och finansieringsfrågan är det vi tampas med just nu. Våra finansiärer är inte beredda att finansiera tappet i intäkter till följd av corona och det går inte att spara in på busslinjer med kort varsel då de flesta linjer är avtalsbundna. Så vem ska täcka underskotten? Ekonomin har blivit mer akut till följd av corona, men problemet fanns redan innan pandemin. Vi tappade 50–60 procent av alla betalande resenärer i våras i och med rekommendationen om att inte resa. Under hösten har fler börjat resa, men nu har smittspridningen börjat öka även i Norrbotten. Vi hade ett kraftigt utbrott i Gällivare i somras, men inget större utbrott sedan dess.

Tåg i Norrbotten har inte haft någon trängselproblematik och vi följer dagligen beläggningen på bussar för att kunna sätta in fler bussar om det skulle uppstå trängsel. Information om det skulle vara många resenärer på en linje, station eller hållplats får vi av chaufförerna. Data om antalet passager på bussar och tåg får vi dock med två dagars eftersläpning. Mats säger att det är ett bekymmer att det saknas en definition av trängsel eftersom det då blir en individuell bedömning. Det vore bättre om Folkhälsomyndigheten anger en maximal beläggning och att staten står för intäktsbortfallet. Nu är det istället upp till var och en att ta ansvar.

Resenärer som inte betalar för sig verkar inte vara ett lika stort problem i Norrbotten som i andra regioner. På många bussar finns redan automater vid mittendörren där man kan validera (”blippa”) sin biljett. På andra bussar har de förlängt sladden på betalautomaten för att förlänga avståndet mellan chauffören och resenären vid betalning. Boden citytrafik har försökt få en skyddsbarriär godkänd av Arbetsmiljöverket, men fick avslag.

Vilka frågor tycker era medlemmar är viktiga att ta i tu med härnäst?  

Det vi diskuterar är hur mycket kollektivtrafik vi ska ha under 2021. Vi gör nu en ny karta över trafiken i hela Norrbotten, vilket inkluderar tåg, regionala bussar och stadsbussar, som ska beakta kundattraktivitet och kostnadseffektivitet. Bolagen som ska bli inblandade i genomlysningen av trafikkartan är tätortstrafiken Luleå, Boden samt tåg mellan Boden – Luleå och den regionala busstrafiken mellan samma orter. Där har vi fyra parallella, inblandade bolag. I viss mån kan även tätortstrafiken i Piteå, Kalix, Gällivare, Kiruna, Haparanda komma att beröras då vi analyserar och skapar nya idéer till upplägg. Matartrafik från noder är ett exempel på hur man kan effektivisera, men vi vet inte eftersom vi är mitt i det arbetet nu.

På kort sikt har vi inte talat om att dra in trafik eller att höja biljettpriserna. Vissa förändringar kommer troligtvis inte kunna genomföras förrän tidigast 2022 till följd av de avtal som finns. År 2023 och 2024 kan de största förändringarna komma att genomföras.

Hur ser framtiden ut? 

Vi tror att kollektivtrafikresandet minskar under 2021, men 2022 och 2023 vet vi inte. Kanske övergår vi till mer anropsstyrd trafik för att bibehålla trafiken. Vi tenderar dock att glömma och återgå till det normala. Men svaret står att läsa i stjärnorna.

Från och med den 10 november gäller skärpta allmänna råd i Norrbotten. För att ytterligare minska trängsel och antalet kontakter mellan människor uppmanas alla som vistas i Norrbottens län att avstå från att göra onödiga resor. Beslutet gäller till och med 8 december 2020, men kan förlängas.

Politik och åtgärder

Under veckan som gått har de lokala allmänna råden skärpts i Dalarna, Gotland, Västmanland och Värmland. I Dalarnas, Västmanlands och Värmlands län avråds alla som vistas där från onödiga resor inom och utanför regionen.

En rapport av den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC visar att kontroller på flygplatser inte hindrade smittan att komma in i landet. Enligt CDC beror det dels på att antalet personer som har smittan men som inte visar några symtom är stort, dels på att många passagerare valde att tiga om vilka symtom de kände. CDC föreslår istället att den som reser in i landet visar upp ett högst 72 timmar gammalt covid-19-test eller att man testas vid inresan i USA.

Transporter och resande

Trendbrott – färre reser          

En analys av data från kollektivtrafik, Google och Telias mobilnät genomförd av Dagens Nyheter visar på en viss förändring i beteendet. Färre på arbetsplatser, mindre shopping och nöje och ett lägre antal resor i kollektivtrafiken. Trenden gäller i flera geografiska områden, inte minst i storstadsregionerna Stockholm, Malmö och Göteborg. Under vecka 45 var antalet spärrpassager i Region Stockholm 15 procent färre jämfört med vecka 43. Totalt ligger antalet spärrpassager i Stockholms pendeltågs- och tunnelbanetrafiken nu under 50 procent av vad de var motsvarande tid förra året. Även i Göteborgsregionen ligger resandet cirka 40 procent lägre än ett normalt år, att jämföra med 30–35 procent tidigare denna höst. Tendensen till nedgång i resande stöds av data från Telia Crowd Insights, som bygger på analys av mobilnätet, som visar ett markant minskat resande vecka 45 jämfört med vecka 43. Resorna inom Stockholm och Göteborg minskade med 14 procent och i Malmö med 13 procent. En tolkning av datan är att många har börjat följa de skärpta lokala råden.

Reserestriktioner fungerar – minskat regionalt resande minskar smittspridning i USA

En amerikansk undersökning i Transportation Research Interdisciplinary Perspectives har försökt att kvantifiera effekterna av reserestriktionerna på smittspridningen av covid-19. Data på länsnivå (county level) visar att sjukdomsfall och dödsfall i covid-19 är lägre i län där en högre andel människor har stannat i länet eller rest mindre till andra län. Denna observation testas formellt med hjälp av en så kallad difference-in-difference design som styr för fixerade effekter avseende län respektive tid, där veckovisa förändringar i sjukdomsfall eller dödsfall i covid-19 minskar vid veckovisa förändringar i andelen människor som har stannat i samma län under de föregående 14 dagarna. En kontrafaktisk analys baserad på de formella skattningsresultaten tyder på att vara kvar i samma län och inte resa över gränsen har potential att minska antalet sjukdomsfall och dödsfall i covid-19 per vecka i USA med 139 503 respektive med 23 445 stycken.

Blir covid-19-pandemin slutet för flygsystemet som vi känner det?

Trafikanalys har nyligen redovisat sitt uppdrag från regeringen om elflyg och i vår första veckospaning 12 oktober refererade vi till en artikel om hur flyget har påverkats av covid-19-pandemin. Under covid-19-pandemin har vi kunnat följa hur flygindustrin har drabbats hårt och kanske kommer flygindustrin att se annorlunda ut efter pandemin.

En artikel i Journal of Air Transport Management diskuterar flygindustrins framtid och covid-19-pandemin som ett tillfälle att ompröva det globala flygsystemet. Det finns mycket bevis för att flygtransporter skapar både möjligheter och risker. Medan möjligheterna tillkommer företag och privatpersoner, utsätts samhället för risker. Pandemier, där luftfart har en påverkan på smittspridning, liksom flygsektorns bidrag till klimatförändringarna, är exempel på långvariga negativa externa effekter som fortsätter att ignoreras vid bedömningar av flygets ekonomiska prestanda och samhälleliga betydelse. Eftersom kommersiell luftfart historiskt har visat en begränsad ekonomisk motståndskraft, ifrågasätter denna artikel om det är önskvärt att återvända till business-as-usual, med betydande statliga stödutbetalningar. Volymtillväxtmodellen som lyfts fram av industrin och flygförespråkare kan behöva ersättas med en alternativ modell med ett mer slimmat lufttransportsystem som är ekonomiskt mindre sårbart och som tar ansvar för sin miljöpåverkan.