Vad tycker Trafikanalys?

Ofta är det frestande att säga att vi inte ”tycker” något i största allmänhet, utan att våra uppfattningar alltid är en konsekvens av de faktiska omständigheter som ligger för handen. Men det är nog att göra det lite väl enkelt för sig. Fakta är en sak, men en analys och sedermera en slutsats kräver alltid ett moment av tolkning, värdering och prioritering. På så vis kan man säga att vi i våra rapporter ofta presenterar en uppfattning, i form av slutsatser som dras på basis av analys av insamlad information.

Men kanske är våra uppfattningar mest tydliga i våra remissvar. Dessa bygger på att en annan aktör har gjort det vi brukar göra i våra rapporter – samlat in och analyserat information, för att landa i slutsatser och åtgärdsförslag. När vi i vår egenskap av remissinstans bedömer ett underlag kan vi kommentera flera aspekter av underlaget – vi kan ha metodologiska synpunkter, kommentera förståelsen av transportområdet, och ”tycka till” om de förslag som läggs.

Våra senaste remissvar handlar om tunga och betydelsefulla förslagspaket. Vad tyckte vi då om dessa? Jo, i vår kommentar på två betänkanden från Produktivitetskommissionen framförde vi viss kritik. Vi delade förvisso uppfattningen att ambitionen – regelförenkling – är angelägen, men vi hade synpunkter på hur kommissionen hade landat i sina förslag. Vi saknade exempelvis en analys av alternativa handlingsalternativ och bedömde också att kommissionens konsekvensanalys kunde ha varit mera utvecklad. När det gäller betänkandet med förslag som syftar till en effektivare organisering och genomförande av statlig väg och järnväg var vi mera positiva. Vi tycker nog att vi har mycket på fötterna när det gäller vår bedömning av förslagen, inte minst eftersom vi själva har analyserat frågorna (exempelvis i vårt uppdrag om kostnadskontroll i transportinfrastrukturen). Att Trafikanalys – som utredningen föreslår – ges i uppdrag att, inom ramen för sin kompetens, följa upp och utvärdera den reform som bildandet av det nya statligt ägda bolaget innebär var något vi tillstyrkte. Vi har även bedömt Miljömålsberedningens betänkande om ett uppdaterat klimatmål till 2030. Till stor del instämde vi i beredningens slutsatser: ett tydligt mål ger samhällets aktörer en tydlig signal om åt vilket håll det offentliga vill styra utvecklingen, så att de kan inrikta sin verksamhet efter det.

Vi har även lämnat ett yttrande som kopplar till Europeiska kommissionens förslag till en europeisk konkurrenskraftsfond. När det gäller remisser på en så pass hög nivå är det viktigt att lägga sig rätt i sitt yttrande. Vi kommenterade exempelvis de områden som föreslås vara centrala för omställningen av transportsektorn – bland annat områdena forskning och innovation, digitalisering, rymdfrågor, försvar, miljö, hälsa, stöd till den inre marknaden och cirkulär ekonomi till energiomställning – och bedömde sammanfattningsvis att kommissionen hamnar rätt. Strax innan årsskiftet publicerade vi vår kvalitetsgranskning av Trafikverkets förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2026–2037. Det här var ett speciellt yttrande, eftersom vi uttryckligen fått i uppdrag av regeringen att göra denna granskning. Vi lämnade en omfattande dokumentation som innebar att vi i stort sett var positiva till stödförslaget, men menade att stödet kan behöva vara större. Vi menade också att Trafikverket tydligare kunde ha redogjort för kostnaderna och konsekvenserna av förslaget.

//Mattias