Vad innebär olika klimatåtgärder i transportsektorn ur ett systemperspektiv?

Ökad kunskap om bakomliggande samband

Trafikanalys vill fördjupa förståelsen och öka kunskapen om vad vissa centrala delar inom Fit for 55 kan få för betydelse för den svenska transportsektorn. Vårt fokus är utsläppsutrymmet inom EU:s ansvars-fördelningsförordning och tänkbara kostnader för åtgärder i transportsektorn ur ett systemperspektiv.

Ansvarsfördelningsförordningen (ESR) tillsammans med utsläppshandelsdirektivet och förordningen om markanvändning och skogsbruk (LULUCF) är lagar som reglerar EU:s nivåer för utsläpp respektive inlagring av växthusgaser. Sättet som lagarna hänger ihop på har betydelse för utsläppsutrymmet som rör transportsektorn.

Frågor som vi är intresserade av är:

• Hur påverkas balansen mellan växthusgasbudgetar och därmed utsläppsutrymmet för transportsektorn av det ökade utsläppet av växthusgaser som omnämns i budgetpropositionen inför 2024?
• Hur påverkas LULUCF av en ökad inhemsk produktion av biodrivmedel vid olika alternativ och vilka blir följdeffekterna för ESR?
• Vilka blir skillnaderna om biodrivmedel i olika andelar används till flyg, sjöfart, vägtrafik och arbetsmaskiner – hur långt räcker bioråvarorna?
• Vad betyder det nationella ESR-målet för respektive berörd sektor som ingår, rent ekonomiskt, var är åtgärdskostnaden lägst? I vilken utsträckning kan styrmedel utformas och hur?

För att fördjupa kunskapen har vi låtit Luleå Tekniska Universitet genomföra en studie som bygger på modellbaserade scenarioanalyser. Analyserna utgår från körningar med modellen TIMES-Sweden. Resultat och slutsatser från tidigare analyser som har gjorts med TIMES-Sweden har också beaktats och vävts in där det har bedömts som relevant.

Utifrån lägsta kostnad, givna resurser och samhällsmål

TIMES-Sweden är en optimeringsmodell med syfte att identifiera hur Sveriges framtida energirelaterade behov kan mötas till lägsta kostnad, utifrån givna resurser och samhällsmål.

Grundantaganden har gjorts som rör tekniker, energipriser, biomassatillgång, biodrivmedelstillgång samt utsläpp från nya vägfordon, fartyg och flygplan utifrån lagstiftning inom Fit for 55. I olika scenarier varieras sedan transportefterfrågan, drivmedelsskatter, reduktionsplikt, EU ETS 1 och 2 samt klimatmål i form av etappmålet för transportsektorn, Sveriges åtagande enligt EU:s ansvarsfördelningsförordning och svenska klimatmålen för 2040 och 2045.

Modellens styrka är att studera energiomställningen. Genom att paketera olika uppsättningar av antaganden om framtiden i scenarier kan effekten av olika förutsättningar och osäkra/okända förhållanden studeras på ett systematiskt vis. Modellscenarier kan köras utan specifika klimatmål eller andra mål för att till exempel studera effekten av enskilda styrmedel, eller med bindande klimatmål för att i stället studera vilken typ av åtgärder som kan tänkas krävas.

I modellen beaktas existerande tekniker, fordonspark och infrastruktur, samt att det finns begränsningar vad gäller användandet av olika energiresurser och antaganden kring teknikutveckling. Dagens tekniker, fordonspark och infrastruktur antas fasas ut i takt med att de åldras. Modellen väljer sedan att investera i de lösningar som från ett systemperspektiv ger minsta totalkostnad över hela den studerade tidsperioden.

Resultat avseende utsläpp, transportsektorns energianvändning och fordonsparkens utveckling presenteras sedan i valda scenarier. Därefter förs en diskussion kring utsläppsutrymme och vad det kan kosta att reducera koldioxid från transporter och andra ESR-sektorer.

Räcker styrmedlen för att nå klimatmålen?

I samtliga testade scenarier är det endast de med bindande mål – som tvingar modellen att nå en viss utsläppsreduktion – som också når de uppsatta klimatmålen. Det indikerar att de styrmedel som inkluderas i övriga scenarier är otillräckliga både på kort och längre sikt.

Handel med utsläppsrätter får antas vara det styrmedel som ensamt kan bidra till de största generella utsläppsminskningarna. Det krävs dock priser som är flerfalt högre än dagens priser för att ge en tydlig och snabb effekt.

Bland övriga scenarier märks de som inkluderar reduktionspliktens ursprungliga kvoter, de som inte längre gäller. Dessa reducerar transportsektorns utsläpp kraftigt till 2030 och är därmed även nära att nå ESR-målet för 2030, dock med ökade bränslekostnader som följd.

Utöver reduktionsplikten är utsläppskraven på nya lätta fordon det styrmedel som får tydligast effekt på transportsektorns utsläpp, dock först från 2040.

Studien ökar förståelsen för hur olika bakomliggande samband påverkar utfallet genom att visa resultat utifrån olika alternativa modellbaserade scenarier och utifrån flera trafikslag. Resultaten ur studien kommer att användas i Trafikanalys fortsatta analysarbete på området.