Uppföljning av de transportpolitiska målen 2018

- Sammanfattningsvis ser vi att det är ett antal områden som har utvecklats i rätt riktning sedan riksdagen antog de nuvarande transportpolitiska målen 2009, säger Anders Brandén Klang, som varit projektledare för uppföljningen. Det gäller till exempel trafiksäkerheten, och att medborgarnas tillgänglighet förbättras. Även möjligheterna att uppnå tillgänglighet utan transporter har stärkts.

Klimatomställningen är en viktig fråga för transportpolitiken. Där visar årets uppföljning att utsläppen från inrikes transporter fortsätter att minska, men inte i den takt som skulle krävas för att nå en minskning av växthusgasutsläppen med 70 procent till år 2030 jämfört med 2010. En orsak till det är att energieffektiviseringen inte går tillräckligt fort, och utsläppen från utrikes resor och transporter fortsätter att öka.

I årets uppföljning uppvisar bland annat måtten för trygghet en negativ utveckling. Om människor inte känner sig trygga påverkar det deras upplevda tillgänglighet, och det kan i förlängningen leda t.ex. till att kollektivtrafikresor väljs bort till förmån för resor med egen bil. Ett annat mått som visar en ogynnsam utveckling är det internationella jämförelseindexet för konkurrenskraft, GCI, där Sverige sammantaget hävdar sig väl, men tappar de delar av måttet som rör transportinfrastrukturen.

Av de 15 indikatorer som Trafikanalys följer, är det 10 som bedöms vara särskilt viktiga för en långsiktigt hållbar transportförsörjning. Endast om alla dessa utvecklas i önskvärd riktning går det att säga att Sverige närmar sig transportpolitikens övergripande mål.