Undersökning av innovationsföretag på godstransportmarknaden

Deras affärsverksamhet är av tre slag: transportteknik, digitala plattformar och andra transportrelaterade tjänster. Syftet var att belysa företagens perspektiv på innovationsverksamhet och samverkan i Sverige, hur de ser på innovationsförutsättningar och möjligheter.

Helhetsintrycket är att innovationsföretag på transportområdet arbetar agilt och anpassar sig efter möjligheter och risker under vägens gång. Flertalet företrädare ser också marknaden som förändringsbenägen, men anser att den digitala mognaden i transportbranschen är låg. Digitaliseringen tvingar branschen att ställa om sina affärsmodeller. Exempelvis har den kraftigt ökade e-handeln under pandemin gynnat de digitala logistik- och transportföretag som har tillgodosett kundernas krav på snabba leveranser och spårbarhet samt transportköparnas behov av kontroll och transparens. Hård konkurrens präglade affärsutveckling och strategier redan innan pandemin. Av allt att döma tilltar konkurrensen och förstärker inslagen av situationsanpassad affärsutveckling och planering.

Bland företagen finns en utbredd övertygelse om klimatomställningen som en genomgripande systemförändring som både kräver anpassning och skapar nya affärsmöjligheter. Företag med fokus på ny transportteknik, energi- och fordonsteknik, beskriver sina affärsmål och strategier som i hög grad förenliga och överlappande med transportpolitiska mål om en omställning till ett fossilfritt transportsystem. Affärsmål och planer tenderar att vara långsiktiga, samtidigt som det finns utrymme för flera tidshorisonter, elektrifiering på kort sikt och autonoma transportmedel på lång sikt. Företag med fokus på utveckling av digitala plattformar och tjänster är i högre grad verksamma på en befintlig marknad. För dem handlar hållbarhetsfrågor främst om att erbjuda kompletterande tjänster till kunder som gör det möjligt att inkludera klimat- och miljöfaktorer i transportköp och planering. För andra företag kan hållbarhetstjänster mer generellt handla om att effektivisera resurshantering och minimera resursslöseri.

Flera av de intervjuade framhöll fördelarna med att driva innovationsverksamhet i Sverige, till exempel demokrati, platta organisationer, hjälpsamma myndigheter och samverkan med universitet och högskolor. Sveriges låga befolkningstäthet är samtidigt en begränsande faktor. Den försvårar utveckling, tester och uppskalning av system för dynamisk transportoptimering med hjälp av digital teknik och AI. Finansieringsmöjligheter varierar beroende på företagens inriktning, storlek och kompetens. Riskkapitalister upplevs föredra investeringar i mjukvara snarare än hårdvara. Det offentliga bidragssystemet kan vara svårgenomträngligt, framför allt för mindre företag. De får ofta pussla ihop finansieringen från flera källor.

Företag med fokus på transportteknik lyfter fram vikten av privat–offentlig samverkan i högre grad än andra. Transportteknik kräver i högre grad anpassning till fysisk infrastruktur, varmed det ömsesidiga beroendet mellan privata och offentliga aktörer blir tydligare. Detta beroende återspeglar sig även i innovationshinder, långsam regelutveckling, till exempel anpassning av regelverk till autonoma transportmedel. Företag som erbjuder digitala plattformar och system för transporttjänster är inte lika beroende av vare sig stöd eller regelutveckling. Däremot kan deras marknadsinträde försvåras när verksamheten krockar med etablerade transportföretag och traditionella affärsmodeller på grund av nya strukturer för transportsamordning.

Promemorian är ett underlag till Rapport 2022:3 Forskning och innovation inom godstransporter - nationella och internationella prioriteringar