Transportsektorns samhällsekonomiska kostnader för 2021

Genom att beräkna trafikens icke-internaliserade externa kostnader för slitage på infrastruktur, olyckor, emissioner av koldioxid, luftföroreningar, etc. går det att få en uppfattning om hur mycket skatter och avgifter kan behöva justeras för att motsvara de beräknade externa kostnader som trafiken ger upphov till.

I tabell 1 presenteras några resultat vad gäller internaliseringsgrad och icke-internaliserad extern kostnad. Kostnaden för koldioxid har i dessa beräkningar bestämts till 3,85 kronor per kg och planeras att under de kommande åren öka linjärt till 7 kronor per kg 2030.

Personbilstrafik

För personbilstrafik skiljer sig internaliseringsgraden mellan bensin-, diesel- respektive eldrivna bilar. Internaliseringsgraden på landsbygd beräknas till drygt 60 respektive 76 procent för diesel- respektive bensinbil. För elbil täcker elskatten elbilens låga nivå på externa kostnader i landsbygdstrafik. I tätort är all biltrafik, oavsett drivmedel, däremot underinternaliserad. Det är framför allt externa kostnader för olyckor och slitagepartiklar som är stora, liksom kostnad för koldioxid för fossildrivna bilar.

Icke-internaliserad extern kostnad för biltrafik i tätort ligger för bensinbil på 0,74 kronor per personkilometer, för dieselbil på 0,77 kronor per personkilometer och för elbil på 0,59 kronor per personkilometer.

Kollektivtrafik och flyg

Persontrafik på järnväg i de stora stråken är inte riktigt internaliserad. I tågläge bas, vilket kan motsvara det mindre trafikerade järnvägsnätet, är internaliseringsgraden drygt 60 procent.

Den återstående icke-internaliserade externa kostnaden för tåg ligger i genomsnitt på 0,03 kronor per personkilometer, och varierar mellan 0,02 kronor per personkilometer i tågläge hög och 0,06 kronor per personkilometer i tågläge bas vid passage av tätort. Persontrafik med buss betalar i mindre utsträckning för sina samhällsekonomiska kostnader än tåg. Bussar som drivs med höginblandat biobränsle (t.ex. HVO) är undantagna från energi- och koldioxidskatt och har därför 0 procent i internaliseringsgrad.

Under antagandet att EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) internaliserar kostnaden för koldioxid blir det nationella flyget överinternaliserat, som redovisas i tabell 1. Om det antas att EU ETS däremot inte internaliserar kostnaden för luftfartens koldioxidutsläpp blir resultatet underinternalisering, då knappt 40 procent av flygets externa kostnader betalas.

Internationella flygningar utanför EU betalar i mycket liten utsträckning för de externa kostnader de orsakar oavsett koldioxidvärdering. Eftersom flyg utanför EU inte inkluderas i EU:s utsläppshandel är de icke internaliserade externa kostnaderna för sådana flygningar mycket stora.

Godstransporter

Godstransporter med tung lastbil utan släp har höga beräknade icke-internaliserade kostnader om 1,25 kronor per tonkilometer i tätort, vilket motsvarar nästan 4,90 kronor per fordonskilometer. På landsbygden betalar lastbil utan släp inte heller för de externa kostnader de orsakar och internaliseringsgraden är 40 procent. Tung lastbil med släp har på landsbygden likaså en internaliseringsgrad om 40 procent och en icke-internaliserad kostnad om 0,15 kronor per tonkilometer.

Godstransporter på järnväg har avsevärt lägre icke-internaliserad kostnad (0,03) än både lastbils- (0,15) och sjöfartstransporter (0,15). Den höga kostnaden för sjöfarten är en konsekvens av bränsleförbrukning som medför stora externa kostnader för framför allt emissioner av koldioxid.

Sett till internaliseringsgrad ligger järnvägsgods på mellan 40 och drygt 50 procent, gods med tung lastbil på landsväg har en internaliseringsgrad om 40 procent och sjöfart i genomsnitt 26 procent, med en stor spridning därunder beroende på fartygskategori. En internaliseringsgrad på 40 till 50 procent innebär att järnvägsgods betalar hälften eller något mindre än de externa kostnader det orsakar.