Transportsektorns samhällsekonomiska kostnader - rapport 2018
Trafikanalys har regeringens uppdrag att årligen rapportera analyser av transportsektorns samhällsekonomiska kostnader i relation till uttaget av skatter och avgifter. Analysen inkluderar kortsiktiga samhällsekonomiska marginalkostnaderna för trafikens externa effekter och transportpolitiskt motiverade rörliga skatter och avgifter för respektive trafikslag.
Hela rapporten och bilagor
Genom att beräkna trafikens icke-internaliserade externa kostnader för slitage på infrastruktur, olyckor, emissioner av koldioxid och luftföroreningar, etc. går det att få en uppfattning om hur mycket skatter och avgifter kan behöva justeras för att motsvara de beräknade externa kostnader som trafiken genererar. Det ska i detta sammanhang noteras att kostnaden för koldioxid inom transportsektorn baseras på ett skuggpris om 1,14 kronor per kg.
Godstransporter betalar inte sina kostnader fullt ut
Godstransporter är generellt sett underinternaliserade, dvs. de betalar inte för sina beräkningsbara externa kostnader. Godstransporter med tung lastbil utan släp har höga beräknade icke-internaliserade kostnader om 0,21 kronor per tonkilometer i tätort, vilket motsvarar 12 kronor per mil. På landsbygden är den 0,07 kronor per tonkilometer för samma fordonskombination, eller 4 kronor per mil.
Frakter till sjöss har en låg icke-internaliserad kostnad om 0,012 kronor per tonkilometer. Sett till internaliseringsgrad ligger järnvägsgods lågt på mellan 20 till 35 procent, sjöfart kring 75 procent och gods med tung lastbil på väg däremellan med en internaliseringsgrad i intervallet 50 och 80 procent.
En internaliseringsgrad på 20 till 35 procent innebär att järnvägsgods betalar en femtedel till en tredjedel av de externa kostnader den orsakar, och internaliseringsgraden om 75 procent för sjöfart betyder att sjöfarten betalar tre fjärdedelar av de externa kostnader dessa frakter genererar.
Skillnader för personbilstrafik i tätort och landsbygd
För personbilstrafik skiljer sig internaliseringsgraden betydligt mellan bensin- respektive dieseldrivna bilar. På landsbygden betalar bensinbilstrafik mer än fullt ut för sina beräknade samhällsekonomiska marginalkostnader. Bensinbilen är där överinternaliserad och har en internaliseringsgrad på närmare 180 procent, och betalar 2 kronor per mil mer än dess kostnader.
I tätort är bensinbilstrafik underinternaliserad, internaliseringsgraden är 80 procent och det betalas 1,20 kronor per mil för lite. Personbilstrafik med dieseldrivna fordon betalar något mer (50 öre per mil) för de externa effekter de orsakar på landsbygden, men betalar i tätort inte alls för de externa effekterna i samma utsträckning som bensinbilar. Den icke-internaliserade externa kostnaden i tätort ligger för en dieselbil på 0,22 kronor per personkilometer och internaliseringsgraden är där 50 procent. Dieselbilen skulle i tätorten behöva betala 3,30 kronor per mil för att täcka kostnaderna.
Persontrafik med tåg och buss är inte helt internaliserade
Persontåg har låga icke-internaliserade externa kostnader som i genomsnitt ligger kring 0,02 kronor per personkilometer, men varierar mellan 0,004 och 0,08 kronor per personkilometer. Persontrafik på järnväg är i stora drag internaliserad (exklusive knapphet/trängsel). Persontrafik med buss betalar i något mindre utsträckning för sina samhällsekonomiska kostnader än tåg.