Transporternas klimat- och energieffektivitet
Sveriges klimatmål för transportområdet ska uppnås genom energieffektivare fordon, klimateffektivare drivmedel och drivlinor, och ett mer transporteffektivt samhälle. I denna rapport diskuteras dessa tre effektivitetsbegrepp. Vidare redogör rapporten för skillnader i växthusgasutsläpp och energianvändning per varugrupp respektive reseärende mellan åren 2009 och 2019 avseende inrikes godstransporter, och mellan åren 2011 och 2019 avseende inrikes persontransporter.
Läs/ladda ner publikation
På godstransportsidan är det varugruppen Produkter från jordbruk, skogsbruk och fiske som har minskat sina växthusgasutsläpp mest mellan åren. Det beror till en viss del på att det samlade transportarbetet minskat mellan åren, men förklaras i huvudsak av energieffektivare lastbilar som använder en högre andel biodrivmedel samt en högre andel transportarbete på järnväg för varugruppen år 2019 än 2011.
På persontransportsidan har resandet till arbete och skola ökat mer än dubbelt så mycket som befolkningen mellan åren 2011 och 2019. Eftersom en stor andel av det ökade resandet skett med kollektivtrafik och tåg, samtidigt som personbilarna blivit effektivare och använder en högre andel biodrivmedel, så var växthusgasutsläppen från arbets- och skolresorna ändå lägre 2019 än 2011.
Totalt sett var växthusgasutsläppen från inrikes resor och transporter ungefär 4 miljoner ton lägre 2019 än när de transportpolitiska målen fastställdes. Huvuddelen av utsläppsminskningen har skett inom vägtrafiken, och det är personresorna som står för den största minskningen.
Resultaten visar också att den totala energianvändningen ökar för ett antal varugrupper och ett av reseärendena, när vi tar hänsyn till energianvändningen också under produktion och distribution av drivmedlen. Det beror på ett ökat transportarbete för dessa varugrupper och reseärenden, men också på att den ökade användningen av biodrivmedel delvis ”äter upp” de effektiviseringar som uppnås i fordonsflottan, då biodrivmedlen i vissa fall innebär en ökad energianvändning ur ett well-to-wheel-perspektiv.
Analysen baseras på punktskattningar av transportarbetet för gods- respektive persontransporter. Osäkerheterna i dessa skattningar är betydande, i synnerhet när vi jämför värden från enskilda år och med uppdelningar på varugrupper och reseärenden. Till det kommer betydande osäkerheter i de faktorer som används för att beräkna växthusgasutsläpp och energianvändning. Resultaten bör därför tolkas med stor försiktighet, och ses som ett underlag för fortsatt diskussion och analys, snarare än en presentation av statistiska fakta.
