Trafikanalys 10 år – 2010-2020

                 

I början var säkert mycket av verksamheten präglat av arvet från SIKA (Statens institut för kommunikationsanalys), vars uppgifter Trafikanalys i mångt och mycket tog över. SIKA inrättades i Stockholm 1994 men flyttade under våren 2007 till Östersund – dessa två orter präglar mycket påtagligt vår verksamhet än idag, eftersom Trafikanalys har kontor i både Stockholm och Östersund.

Att vi nu fyller 10 år innebär att vi har blivit en s.k. tweenie. Inte riktigt en tonåring, men nästan. Enligt Psykologiguiden är inledningen av tweenie-perioden ganska lugn och harmonisk. 10-åringen är ofta lojal, samarbetsvillig och pålitlig. Det är attribut som jag gärna förknippar med Trafikanalys, som ett komplement till de ord vi annars ofta brukar använda oss av – att vi ska vara en professionell, nyfiken, effektiv, öppen och flexibel myndighet.

Men vad har då utspelat sig under dessa år – vad har Trafikanalys gjort och hur har transportsystemet och transportpolitiken förändrats? Detta är förstås omöjligt att sammanfatta på ett rättvisande sätt, men enligt våra årsredovisningar har vi producerat 155 rapporter, 112 promemorior och 306 statistikpubliceringar.

Omvärlden har förstås förändrats enormt på dessa tio år. Det är förstås omöjligt att i skrivande stund överblicka följderna av Coronavirusets härjningar i världen och Sverige, men vi kan redan nu konstatera att transportsystemet har drabbats mycket hårt. Jag är stolt över att Trafikanalys bidrar till att förbättra förutsättningarna för att hantera situationen, med en snabbfotad omvärldsbevakning som varje dag publiceras på vår webbplats.

För tio år sedan präglades svensk transportsektor till stor del av de omorganiseringar som gjordes – det var inte bara Trafikanalys som bildades, utan även Trafikverket, som tog över de verksamheter som tidigare fanns inom Banverket och Vägverket.

Samtidigt ser jag när jag bläddrar i våra första årsredovisningar att många begrepp och förkortningar fortfarande är högst relevanta i vår verksamhet. Vi gör till exempel fortfarande varuflödesundersökningar (VFU) och resvaneundersökningar (RVU), och vi deltar till exempel fortfarande i den transportekonomiska diskussionen inom ramen för arbetet med analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn (ASEK) och inom ramen för Centrum för Transportstudier (CTS).

Hur har då transportmarknaden och vårt beteende i transportsystemet förändrats sedan 2010? Några intressanta och mycket stabila trender som vi ser i vår statistik är att vi flyger mer och att vi har fler personbilar i trafik för varje år som går (även om det ska sägas att biltätheten per person har minskat något på sistone). Jämfört med 2010 så e-handlar vi betydligt mer, omsättningen på den svenska marknaden har under perioden 2009-2019 nära nog fyrdubblats, och det påverkar förstås också transportsystemet. Dessa trender, som visserligen kan förändras drastiskt i kölvattnet av Coronaviruset, är tecken på en pågående ekonomisk tillväxt, innovation, dynamik och bättre privatekonomi. Å andra sidan vet vi att flygplan och bilar som drivs med fossila bränslen bidrar till koldioxidutsläpp och negativa klimatförändringar. Vi har att göra med tydliga målkonflikter. Här ser jag en viktig roll för Trafikanalys – vi tar fram kunskapsunderlag, pekar på trender och lyfter fram vad som behöver analyseras närmare för att främja en positiv samhällsutveckling.

Jag började inlägget nöjt med att konstatera att tioåringar verkar vara i det närmaste perfekta personligheter. Samtidigt läser jag med viss oro hur 11-12-åringen beskrivs – barnet är ofta oroligare till både kropp och själ och blir kanske mer provocerande och avståndstagande hemma. Men den dagen, den sorgen - nu uppmärksammar vi vår 10-årsdag!

//Mattias