Teknikskiften möjliggör en ljus framtid, men kräver eftertanke

Nyligen publicerade vi årets uppföljning av de transportpolitiska målen. Rapporten med underlagspromemoria är en guldgruva för den som är intresserad av transportpolitik. Vi kan konstatera att det finns både positiva och mindre positiva inslag i rapporten.

Det är exempelvis positivt att antalet omkomna i trafiken fortsätter att minska, och det i ett land som redan tidigare har legat långt framme när det gäller trafiksäkerhet. Mindre positivt är exempelvis att den interregionala tillgängligheten har försämrats. Tillgängligheten minskar, till stor del som en följd av förändrat trafikutbud till följd av pandemin, både i kommuner med en generellt sett hög grad av tillgänglighet och bland kommuner med en redan låg tillgänglighet.

Här vill jag dock plocka upp två andra viktiga resultat från årets rapport. Vi konstaterar dels att 2021 var året då laddbart tog steget mot att bli normen i nybilsförsäljningen och att utvecklingen tycks fortsätta under 2022. Dessutom konstaterar vi att svenskarna verkar vara inställda på att åtminstone delvis fortsätta arbeta från hemmet och ersätta vissa arbetsresor med digitala möten.

Jag tycker det här är mycket intressanta företeelser. Dels är det spännande att det som vi så länge har pratat om som viktiga ”megatrender”, elektrifiering och digitalisering, nu på allvar får ett genomslag i transportsystemet. Dels bedömer jag att dessa teknikskiften ännu så länge bara är i sin linda – att förändringarna på längre sikt kommer att vara än mer betydande och i grunden påverka inte bara transportsystem och transportpolitik, utan också hur vi kommer att leva våra liv. Hur vi kommer att bo, arbeta och resa.

Utmaningen för politiken kommer att vara att på ett klokt sätt förhålla sig till utvecklingen. Att möjliggöra och skapa förutsättningar. Att hitta rätt balans mellan att å ena sidan låta kreativitet och innovation spira, å andra sidan att främja likvärdiga möjligheter att dra nytta av de framsteg som görs. Ett konkret sätt att styra är genom skatter och avgifter. Jag tror personligen att det förslag som fördes fram av de myndigheter som samverkade med syftet att ställa om transportsektorn till fossilfrihet (SOFT), att se över beskattningen av transportsektorn i sin helhet, är fortsatt aktuell. Naturligtvis med en solid grund i form av Trafikanalys årliga rapportering av transportsektorns samhällsekonomiska kostnader.

//Mattias