På världsturné – jorden runt på ett dygn
Förra veckan var mycket intensiv för Trafikanalys medarbetare. Utöver det som alltid pågår – rapportskrivning, statistikproduktion, möten med mera – passade myndigheten också på att göra en studieresa. Att besöka andra verksamheter för att lära av dem är ett bra sätt att få nya perspektiv och se nya miljöer.
I år bestämde vi oss för att slå på stort. Första anhalt var Sao Paolo i Brasilien, där vi träffade ledande personer på Scania i Brasilien. Vi fick intressanta inblickar i hur företaget arbetar för att nå hållbarhetsmålen, bedömningar av hur pandemin påverkar Brasilien och Scania, och hade spännande diskussioner om gränslandet mellan industri och politik, inklusive skillnader mellan Sverige och Brasilien.
Vi hade tajmat upplägget så att vi skulle anlända till nästa destination, Silicon Valley i Kalifornien, lagom till arbetsdagens början. Visst kändes resan i både kropp och sinne, men vi såg fram emot att träffa ett par svenska representanter för Vinnova och Drive Sweden som tog emot oss i Menlo Park, ett stenkast från det välkända Stanforduniversitet. Här fick vi såväl en presentation av Nordic Innovation House som av trender som påverkar samhälle och debatt i Silicon Valley. Känslan av att befinna sig i ett testlabb var påtaglig – inte minst eftersom så många fordon i området susade förbi utan större inblandning från fysiska förare.
Efter en natts sömn var det dags att möta morgonen i Shanghai. Den långa flygningen över Stilla Havet gick därför mycket fort. När mötet med lokala representanter för Business Sweden inleddes var det eftermiddag och fortfarande ljust ute – när det var slut hade det börjat mörkna, och en båttur för att betrakta den fascinerande staden med all belysning hade passat fint, om vi hade haft tid. Under själva mötet fick vi en beskrivning av hur man i Kina arbetar för att nå hållbarhetsmålen. Något som fascinerar är förstås snabbheten i de infrastrukturprojekt som genomförs. En bild som fastnade särskilt hos mig visade hur oerhört snabbt tunnelbanan i Shanghai hade byggts ut de senaste åren.
Båtturen fick vi som sagt flytta på, eftersom vi behövde ta oss hem till Europa igen. Men ännu var det inte dags att kasta sig på soffan för att pusta ut. Vi stannade nämligen till i Bryssel strax innan lunch lokal tid, för att ta del av intressanta föredrag om arbetet i Bryssel ur såväl ett svenskt perspektiv (via den svenska ständiga representationen) som ett perspektiv från Europeiska kommissionen. Visst är livet i Bryssel påverkat av pandemin, men det är tydligt att transportpolitikens utmaningar inte tar paus för det. Efter mötena hann vi med en gemensam lunch, doften av moules frites och belgiskt öl låg tung över oss medan vi summerade de hektiska dagarna på vårt kära jordklot.
Väl hemma konstaterade vi att det hade varit roligt och lärorikt, även om vi hade spenderat hundratusentals kronor och förbrukat närmare 80 ton koldioxid. Vilket vi alltså hade gjort om vi inte hade genomfört resan helt digitalt. Jag vågar lova att vi inte kommer att göra motsvarande resor i verkligheten, ens när det blir möjligt. Men jag tycker att den digitala studieresan gav mersmak – både på de möjligheter som framtidens mer flexibla och digitala arbetssätt erbjuder och på den fysiska omvärld som också lockar oss med nya möten och intryck.
//Mattias
