Om våra resvanor
Nu är det snart sommar – även på papperet – och vi går in i en period då våra resvanor av naturliga skäl förändras. Färre arbetsresor, men fler privata, längre resor. Så lägligt då att Trafikanalys för bara några dagar sedan publicerade helt färska siffror över våra resvanor under 2023, inklusive jämförelser med tidigare år.
Det faller sig naturligt att jämföra hur vi reser nu, när pandemin definitivt är över, jämfört med året närmast innan pandemin (2019). Generellt sett kan man säga att vi på många områden ser ett slags återgång till hur det var innan pandemin, men vi ser på ett område något som kan vara en bestående förändring. Det handlar om att antalet resor till eller från arbetsplats, skola eller i tjänsten har minskat väsentligt sedan 2019. Detta har naturligtvis ett samband med att vi fortfarande i hög grad arbetar hemifrån i en helt annan skala än innan pandemin. Ett intressant exempel på en förändring som verkligen påverkar våra liv. Dessutom ett intressant exempel på att Trafikanalys 2021 landade rätt i sin trendspaning med anledning av den då pågående pandemin.
Några andra intressanta resultat är att kollektivtrafikresandet ökade under 2023, jämfört med 2022, och det är en statistiskt säkerställd förändring. Det är däremot inte minskningen i antalet resor med cykel eller till fots, däremot är den mera långsiktiga trenden (förändringen från 2019 till och med 2023) till minskat resande med cykel och till fots statistiskt säkerställd. Denna trend ser jag med viss oro på – visserligen finns möjligheter att kompensera för stillasittande arbete och stillasittande transport till och från detta arbete, genom träning och friluftsliv, men det är långt ifrån alla som har eller tar sig den tid som krävs för detta. För denna grupp är aktiva resor en utmärkt lösning. En halvtimmes cykeltur till jobbet innebär en timme av fysisk aktivitet varje dag, bara genom resan till och från jobbet. Samma sak med promenaden, förstås. Alla är givetvis inte så lyckligt lottade att de har promenadavstånd till arbetsplatsen, men där fyller kollektivtrafiken en viktig funktion, på så vis att promenaden till och mellan olika bytespunkter i kollektivtrafiken ger en bra möjlighet till vardagsmotion.
Om vi avslutningsvis kopplar samman de två observationerna – ökat arbete hemifrån och färre aktiva resor – så skulle slutsatsen kunna bli extra dyster, eftersom möjligheten till naturligt aktivt resande till och från arbetsplatsen minskar. Men varför inte dra nytta av den tid du tjänar på att inte transportera dig till kontoret genom att aktivera dig under lunchen? En rask promenad, ett högintensivt träningspass, eller en svalkande simtur i närmaste vattendrag, det gör underverk för både kropp och knopp.
Glad sommar!
