Ökat motstånd mot kommissionens gröna giv?
Europeiska unionen har effektivt implementerat sin Gröna giv* under de senaste fyra åren, men nu väntas en inbromsning gällande ny reglering från EU på klimatområdet.
Mellan åren 2019 till 2022 fastslog EU sitt nettonollmål i lag för 2050 samtidigt som ambitionerna ökades gällande planerade mål om utsläppsminskningar, förnybar energi och energieffektivitet som svar på Rysslands krig i Ukraina samtidigt som skärpningar och utvidgningar av utsläppshandelssystem beslutades. Andra viktiga initiativ under den gröna given var en lag som förbjuder försäljning av nya bensin- och dieselbilar från och med 2035 och en koldioxidtull.
Även om en mängd viktiga beslut fattats gällande den gröna given under 2023 har det också skett en tydlig avmattning i klimatarbetet. Flera EU-ledare med den franske presidenten i spetsen har efterlyst en paus i arbetet med ny grön lagstiftning och den ansvarige kommissionären, Frans Timmermans, ser ut att lämna kommissionen i förtid. Det finns därför farhågor om att klimatarbetet kommer att bromsa in när den viktiga implementeringen av EU-beslut i medlemsstaterna tar vid.
Källa: The twilight days of the European Green Deal – EURACTIV.com
*Målet med EU:s gröna giv är att EU ska bli världens första klimatneutrala region. Med den gröna given ska EU ställa om till en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi utan nettoutsläpp av växthusgaser år 2050. Vidare ska ekonomisk tillväxt frikopplas från resursförbrukning och genomförandet sa ske utan att människor eller platser lämnas utanför.
