Ny kartläggning av dagligvaruhandelns transporter

Trafikanalys har i rapporten kartlagt och analyserat de svenska dagligvaruföretagens transporter med avseende på omfattning och flödesvägar. Fokus har varit på hur det såg ut 2021 och i den mån det varit möjligt har jämförelser även gjorts med tidigare år för att se om det har skett några betydande förändringar, t.ex. om ny terminalstruktur har lett till ändrade transportmönster.

​​​Den svenska dagligvaruhandeln skapar ett omfattande transportbehov

​Vi har studerat företagen Axfood, Coop, ICA och Bergendahls, vilka utgör stora delar av den svenska dagligvarumarknaden. Den sammanlagda varumängden som dessa företag hanterade vid leveranser ut till svenska butiker och andra svenska mottagare var enligt Varuflödesundersökningens underlag 7,1 miljoner ton 2021, vilket kan jämföras med 5,5 miljoner ton 2016. 

​Trend mot färre och större terminaler 

​De senaste åren, åtminstone efter 2021, går trenden mot färre och större terminaler och investeringar i egna lager. Utifrån våra data kan vi se att det är små ändringar i antal använda terminaler totalt sett mellan 2016 och 2021. Däremot pågår sedan 2021 större förändringar med betydande investeringar i stora automatiserade lager för distribution till butikerna.

​Inrikes varutransporter sker huvudsakligen med lastbil

​Det saknas information om vilka varor som transporteras på en sändning vilket gör det svårt att uttala sig om vilka detaljerade sortiment som hanteras. Utifrån tidigare data och information från branschen uppskattar vi andelen livsmedel till mellan 80 och 90 procent.  

​Av dagligvaruhandelns inrikes flöden beräknas så mycket som 99 procent av vikten utgöras av transporter som enbart går på lastbil. Ett undantag är Cooptåget.

​​Mängden varor som tas emot i respektive kommun/län avspeglar i huvudsak befolkningsstrukturen men också i viss mån terminalernas lokalisering, eftersom stora varuflöden skickas mellan terminalerna.

​Import av dagligvaror sker i stor utsträckning från andra EU-länder 

​För att få en större helhetsbild av sårbarheten i dagligvaruföretagens transporter beskrivs även import till dagligvaruföretagens terminaler och de volymer som importen representerar. 

​Andelen av varuvikten som dagligvarukedjorna köper in från utländska externa leverantörer uppskattas till omkring 23 procent. Då inkluderas inte grossister som importerar dagligvaror som i sin tur levererar till kedjorna. 

​Särskilt handeln inom EU är viktig för Sveriges försörjning av dagligvaror. Av de importerade godsmängderna till dagligvaruföretagen 2021 levererades 96 procent av vikten från EU- och EFTA länder. Det kan dock vara så att ursprungslandet är något annat då många varor kommer till stora hamnar och lager i Europa innan de transporteras vidare till kunden.

​​Lastbilstransporter är vanligast vid import av livsmedel. Runt 78 procent av importen på 1,1 miljoner ton till de fyra dagligvarukedjorna under 2021 angavs ha transporterats enbart eller huvudsakligen med lastbil. Utanför Europa kommer merparten av varorna på båt.