Metoder för träffsäkra kostnadsprognoser av infrastrukturprojekt

Syftet med rapporten är att analysera och föreslå metoder som kan reducera så kallad ”optimismbias” i den svenska planeringen av transportinfrastruktur. Med begreppet avses fenomenet att vi tenderar att välja mer positiva prognoser vid bedömningar om framtiden.

Kostnaden för transportinfrastrukturprojekt i Sverige har ökat genom åren. Problemet är inte specifikt svenskt och finns i de flesta länder globalt och har förekommit under en längre tid.

Rapporten utgår dels från en tidigare rapport med analyser av hur ett antal länder hanterar kostnadsskattningar i infrastrukturprojekt, dels genom studier av hur den svenska nationella planen för transportinfrastruktur tas fram och hur kostnadsskattningar hanteras där.

De flesta länder har någon form av extern kvalitetssäkring av projekt vid ett antal grindar/ gateways som projektet passerar och får klartecken, eller inte, att planeras vidare. Många länder har också en ändringslogg som ska följa projektet under planeringstiden och som gör det möjligt att identifiera omfångsändringar i projekten.

Trafikverket pekar på att regeringen tar tre beslut om infrastrukturprojekt. Trots dessa grindar/gateways baseras planeringen idag på ett starkt inifrånperspektiv (även om Trafikanalys granskar vissa steg).

I rapporten diskuteras fyra möjligheter att ta hjälp av ett utifrånperspektiv i den svenska planeringen för att på så sätt minska risken för ”optimismbias”.

• Inför en grind/gateway i tidiga planeringsskeden när projekten ska in i ”Nationell plan”.
• Stärk den externa granskningen för de stora projekten, med exempelvis en gräns på 1 miljard kronor.
• Stärk ändringsloggen för projekten så att det går att identifiera omfångsändringar över planeringstiden.
• Korrigera för kvarvarande optimismbias på en aggregerad nivå och på projektnivå internt i Trafikverket genom ”uplift” faktorer.

Portföljplanering kan också höja kvaliteten på kostnadsestimat och möjligen driva fram billigare projekt. Norge införde portföljplanering för några år sedan. Alla projekt som ligger i planens första sex år utgör portföljen. Den samlade kostnaden för projekten utgör portföljens kostnad och ökade kostnader får balanseras gentemot andra projekt i portföljen.

En motsvarande lösning i Sverige skulle kunna innebära att man slår ihop projekt i planeringsgrupperna ”Förberedas för byggstart” respektive ”Byggstart” för en större och mer flexibel portfölj.

Granskning genomförs externt i tidiga planeringsskeden (om man inför det) samt vid ”Förberedelse för byggstart”, när projekten går in i portföljen. Övriga granskningar och grindar/gateways är Trafikverkets. Eventuella felaktiga kostnadsskattningar när projektet ska in i portföljen måste andra projekt balansera för och byggas billigare.