Metoden för uppföljning av de transportpolitiska målen har utvärderats

Enkät- och intervjuundersökningen vände sig till måluppföljningens viktigaste målgrupper. Av både enkätsvar och intervjuer framgår det att Trafikanalys åtnjuter ett stort förtroende bland respondenterna. Många uppger att de litar på att Trafikanalys fört resonemang om och väl valda avvägningar i val av metod. Innehållet i måluppföljningen anses över lag vara mycket relevant och tillförlitligt. Andra resultat visar bland annat:

• Få respondenter använder måluppföljningen regelbundet, utan mer som faktaunderlag och inläsningsmaterial vid särskilda tillfällen. Av de som uppmärksammat att rapporten nu utkommer i två versioner använder flertalet sig huvudsakligen av huvudrapporten.
• Generellt bedöms de indikatorer som används vara mycket relevanta, och de för Hänsynsmålet i sin tur något mer relevanta än indikatorerna för Funktionsmålet.
• Enkätundersökningen ger stöd för argumentet att metoden för sammanvägningsmodellen ger en rättvisande bild av måluppfyllelsen eftersom olika hållbarhetsaspekter inte kan kompensera för varandra. I intervjuer med informanter från Regeringskansliet och Trafikverket framkommer att sammanvägningsmodellen inte är oproblematisk, och att den är oförlåtande i att bedömningen av måluppfyllelse stannar vid den nyckelindikator som utvecklats minst. Vissa informanter menar att det ger en orättvis bild av verkligheten. Trafikanalys bör stanna vid en noggrann och tydlig redovisning av utvecklingen av indikatorerna och låta bedömningen av måluppfyllelse till läsaren.
• Enkätundersökningen pekar mot en generell men något vag bild av att de nyckeltal som används uppfattas vara relevanta och tillförlitliga. Flertalet intervjupersoner menar sig inte vara tillräckligt insatta för att bedöma om de valda nyckelindikatorerna är rimliga att tillskriva nyckelstatus eller om andra borde tillkomma. Man har dock stor tillit till att Trafikanalys val av nyckelindikatorer är grundande i rimliga resonemang och avvägningar. Flera respondenter anser att måluppföljningen bör inkludera fler miljövärden, andra att fler indikatorer behövs för godstransporter.
• Många intervjupersoner anser att måluppföljningen bör kunna synas mer och nå ut till fler målgrupper. Ledamöter i Trafikutskottet menar att transportpolitiken påverkar alla medborgare i vardagen och att det finns ett demokratiskt värde i att medborgarna uppmärksammas på den rapport som visar hur pass väl den förda transportpolitiken fungerar för att nå de politiskt uppsatta målen för transportsystemet. Några informanter föreslår också att Trafikanalys kan göra Youtube-serier där måluppföljningen presenteras utifrån olika teman. Det föreslås även att Trafikanalys kan skriva debattartiklar och anordna konferens i samband med släppet av måluppföljningen.

Som ett resultat av utvärderingen har Trafikanalys beslutat göra vissa förändringar av måluppföljningen från och med 2024 års rapport. De viktigaste av dessa är:

• De pilar som används för att illustrera de sammanvägda bedömningarna av utvecklingen för respektive mål tas bort. Läsarna hänvisas till de beskrivande bedömningstexterna i stället. Pilarna som markerar utvecklingen för varje indikator kommer att vara kvar.
• Mer av måluppföljningen på webben – ett antal mått som hittills bara funnits att tillgå i rapporten kommer att göras tillgängliga på webben med nedladdningsbara tabellunderlag.
• För ge måluppföljningen en tydliga koppling till aktuell transportpolitik kommer beslut som fattats under föregående år presenteras i anslutning till den indikator som bedöms påverkas mest av respektive beslut.

Mer om de transportpolitiska målen.