Kostnadsutveckling för objekt i Nationell infrastrukturplan
Den här promemorian är ett resultat av arbetet med Trafikanalys regeringsuppdrag att genomföra en granskning och uppföljning av Trafikverkets arbete med kostnadskontroll avseende Nationell infrastrukturplan. Som ett led i genomförandet av uppdraget har Trafikanalys påbörjat en sammanställning och genomgång av kostnadsunderlag och tagit fram några första resultat kring kostnadsutvecklingen.
Läs/ladda ner publikation
Syftet är att på sikt kartlägga och analysera kostnadsförändringar som uppstått under objektens framväxt, orsakerna till dessa och hur de påverkat nytta och Trafikverkets prioriteringar. Härtill vill vi studera och se om kostnader i underliggande underlag stämmer överens med kostnader i olika NTIP och på sikt klarlägga orsaker till eventuella skillnader.
Urvalet omfattar i detta skede 122 objekt, motsvarande drygt hälften av de namngivna objekten i nu aktuell NTIP och kommer med tiden utökas. För flera objekt i urvalet saknas efterfrågat underlag.
En stor del av arbetet hittills har varit att tillsammans med Trafikverket samla in och sammanställa kvantitativ information och att påbörja vissa analyser. Några nedslag i vissa projekt baserat på projektspecifik kunskap och objektkännedom ger också några insikter.
Kostnadsökningarna i tabellen har beräknats utifrån angiven objektkostnad i Nationell plan 2022–2033 dividerat med medelvärdet av de indexuppräknade kostnaderna i föregående planer. Som framgår i tabellen har kostnaderna i genomsnitt på totalen ökat med en faktor 1,63 (investeringsindex) respektive 1,76 (KPI-KS). Uttryckt i procent är kostnadsökningen därmed 63 procent respektive 76 procent.
I PM:an framgår också kostnadsutvecklingen för ett urval av objekt i Nationell plan 2022–2033 jämfört med kostnaden när objektet togs med första gången i tidigare Nationell plan.
Utifrån en översiktlig analys går det att urskilja att kostnadsökningarna generellt blir lägre ju mognare objekten blir. Objekt som funnits med sedan planen 2010 har den största kostnadsökningen följt av objekten som tillkom i planen 2014. Det kan t.ex. bero på omvärldsförändringar med nya utformningskrav tillsammans med högra råvarupriser som får allt större genomslag.
Det kan även konstateras att det finns en spridning mellan trafikslagen i planen 2010 där järnvägsobjekten har den lägsta kostnadsutvecklingen. I stället är det objekten inom väg och sjöfart som står för de stora kostnadsökningarna. I senare planer är det däremot järnvägsobjekt och ett sjöfartsobjekt som står för stora kostnadsökningar.
Vad gäller kostnadsunderlag kan vi konstatera att det tog tid för Trafikverket att samla in alla dokument och vi ser också att dokument saknas helt för 21 objekt. Gemensamt för flertalet av dessa är att de initierats och drivits av andra än Trafikverket.
För en fjärdedel av objekten som har kostnadsunderlag verkar minst ett sådant underlag från tidigare eller senare skeden härtill saknas.
I dagsläget finns det vissa oklarheter kring att kostnader i underliggande underlag emellanåt skiljer sig från den kostnad som anges i NTIP. Det och annat kommer vi framöver utreda närmare och diskutera orsaker till med Trafikverket.
