Kommissionen presenterar sitt förslag till ny långtidsbudget för EU
Den 2 maj presenterade EU-kommissionen sitt förslag till flerårig budgetram för EU för åren 2021–2027. Det är tydligt i kommissionens förslag att man har prioriterat upp frågan om säkerhet - anslagen till migration och gränskontroller tredubblas jämfört med den nuvarande långtidsbudgeten (som gäller för åren 2014–2020, och som främst har haft fokus på att få folk i arbete och ekonomin att växa), och satsningarna på försvaret ökar.
Andra områden som får höjda anslag är digitalisering, ungdomar, forskning och utrikesfrågor. I den ökade satsningen på ungdomar ingår 700 miljoner euro för Interrailkort, och i försvarssatsningarna ingår investeringar för att underlätta militärens rörlighet inom EU.
Storbritanniens utträde ur unionen lämnar ett betydande hål i budgeten, vilket gör att kommissionen bl.a. föreslår femprocentiga nedskärningar av anslagen till den gemensamma jordbrukspolitiken och till sammanhållningspolitiken. Kommissionen vill också införa ett antal nya intäktskällor, i form av:
- 20 procent av intäkterna från handeln med utsläppsrätter,
- en skattesats på 3 procent som ska tillämpas på ”den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen”,
- en nationell avgift beräknad utifrån mängden plastavfall som inte återvinns i varje medlemsland (0,80 euro/kilo).
Dessa egna nya medel kommer att utgöra ca 12 procent av EU:s totala budget. De rabatter som medlemsländerna idag åtnjuter ska fasas ut över en femårsperiod. En annan åtgärd är att den andel som länderna får behålla vid uttag av tullavgifter (som är en kategori ”egna medel”) för EU:s budget sänks från 20 procent till 10 procent.
Totalt omfattar den föreslagna budgetramen 1 135 miljarder euro, vilket motsvarar 1,11 procent av de 27 EU-ländernas bruttonationalinkomst. Justerat för inflationen är detta ”ganska likt” den nuvarande budgeten, enligt kommissionen. Den nya budgeten innebär dock en viss utgiftsökning för att ”finansiera nya och viktiga prioriteringar och förstärka befintliga program med entydigt europeiskt mervärde”.
En nyhet i den föreslagna budgetramen är att man inför en mekanism för att kontrollera att medlemsländerna respekterar rättsstatsprincipen – det blir möjligt för EU att tillfälligt dra in, sänka eller begränsa rätten till EU-stöd om ett land bryter mot denna princip. Den nya budgetramen innebär också en ökad flexibilitet inom och mellan budgetposter – något som man menar hade behövts under flyktingkrisen 2015. Man inför även en ny reserv för att tackla oförutsedda händelser och för att agera i akuta situationer (som säkerhets- och flyktingkriser).
Under de kommande veckorna ska kommissionen lägga fram detaljerade förslag om sektorsspecifika finansieringsprogram, som närmare konkretiserar den övergripande budgetramen. Kommissionen vill se ett beslut om budgeten före valet till EU-parlamentet nästa år. Budgetramen ska antas enhälligt av rådet, efter godkännande av parlamentet. De sektorsspecifika finansieringsprogrammen antas (med något undantag) enligt ordinarie lagstiftningsförfarande, där rådet och Europaparlamentet beslutar gemensamt, på lika villkor. För att ändra EU:s övergripande finansieringssystem (och därmed godkänna kommissionens förslag till nya inkomstkällor) krävs slutligen enhällighet bland medlemsländerna och dessutom ratificering av de nationella parlamenten.
Mer information i ämnet
Om anslagen till Connecting Europe Facility (CEF).
GP om anslagen till Interrailkort för ungdomar.
Reaktion från EU-parlamentet på kommissionens förslag.