Kommer Hyperloop vara en del av Europas framtida transportsystem?

En hyperloop består av ett rör med lågt lufttryck (nästan vacuum) vilket gör det möjligt att driva kapslar med induktionsmotorer för transport av människor och gods med mycket lågt luftmotstånd i hastigheter mellan 700 och 1 000 km/h. Den höga hastigheten gör hyperloopen till en konkurrent till flyget som förbrukar betydligt mindre energi.

Flera företag över hela Europa ligger i framkant när det gäller utveckling av hyperloopliknande teknik. Nederländernas Hardt Hyperloop, Spaniens Zeleros och Polens Nevomo påstås göra betydande framsteg och testar tekniken genom att bygga korta testbanor.

Europeiska kommissionen håller för närvarande på att upprätta ett regelverk för hyperloopsystem. I sin strategi för hållbar och smart mobilitet identifierades hyperloop som en transformativ mobilitetsteknik, där EU åtar sig att skapa en möjliggörande miljö för dess utveckling.

Tekniken är dock inte utan sina utmaningar. Den kräver avsevärda mängder litium och sällsynta jordartsmetaller som neodym och samarium för vilka Europa är mycket beroende av import från Kina. För närvarande kontrollerar Kina uppskattningsvis 80 till 90 procent av litiumraffineringen och 90 procent av den globala bearbetningskapaciteten för sällsynta jordartsmetaller.

Kostnaden för att bygga en hyperloopbana kan utgöra en annan utmaning även om nuvarande uppskattningar pekar mot att den är jämförbar med kostnaderna för att bygga en höghastighetsjärnväg. Kostnaderna för underhåll förväntas dock vara lägre för hyperloopen som inte är utsatt för olika väderförhållanden på samma sätt som en järnväg.

En ytterligare utmaning är att garantera säkerheten för passagerarna och ge passagerna en angenäm upplevelse.

Källa: More than a pipe dream: Europe's hyperloop ambitions (theparliamentmagazine.eu)