Gång- cykel- och kollektivtrafik - uppföljning och indikativa kommunala mål

Etappmålet om en ökad gång-, cykel- och kollektivtrafik presenterades av regeringen i skrivelsen Strategi för Levande städer – politik för hållbar stadsutveckling. Etappmålet lyfts i skrivelsens avsnitt Bättre luftkvalitet och hälsa, och lyder,

 "Andelen persontransporter med kollektivtrafik, cykel och gång i Sverige ska vara minst 25 procent 2025, uttryckt i personkilometer, i riktning mot att på sikt fördubbla andelen för gång-, cykel- och kollektivtrafik."

Efter en genomgång av tillgängliga datakällor konstaterar Trafikanalys att den nationella resvaneundersökningen är det enda underlag som innehåller uppgifter om gång- och cykeltrafik på nationell nivå och att den därför är den bästa källan för att bedöma GCK-andelen.

Olika förutsättningar och indikativa mål

Trafikanalys slutsats är att SKL:s kommungruppsindelning är mest ändamålsenlig för att påvisa signifikanta skillnader i resmönster mellan kommungrupper, och visar tydligast skillnaderna i GCK-andelar mellan storstäder respektive landsbygdskommuner och övriga kommuner. Vi föreslår fyra indikativa målnivåer, som utgår från att ökningen av GCK-andelen i riket behöver vara cirka 21 procent, och att det ska åstadkommas genom att alla kommungrupper ökar sin nuvarande andel ungefär så mycket. De föreslagna indikativa målen motsvarar mål för medelvärdet som ska uppnås inom respektive kommungrupp, och ska inte ses som ett normativt värde som varje enskild kommun i gruppen bör eftersträva. Indikativa mål kan utgöra en utgångspunkt för en lokal process att fastställa ett mål som är relevant för den enskilda kommunen.

Planer för uppföljning och bedömning av måluppfyllelse

För att med säkerhet fastställa att målet är uppnått behöver det observerade värdet ligga så långt över målvärdet att skattningen minus osäkerheten ändå överstiger 25 procent. Det kan vara nödvändigt att 2025–26 utöka urvalet i RVU för att minska skattningens osäkerhet, men det gäller egentligen bara om vi har anledning att tro att GCK-andelen kan ligga nära eller över etappmålet.

Trafikanalys föreslår fem områden som behöver utvecklas för att förbättra uppföljningen av etappmålet.

• Fördjupade urval i resvaneundersökningen.
• Kompletterande mått, som t.ex. trafikarbetet med personbil.
• Bättre bild av resandet med färdtjänst och skolskjuts.
• Analysera elcykelanvändningens påverkan på cyklingen.
• Fortsätta bevaka alternativa datakällor/insamlingsmetoder.

Statistiken visar att den största förändringen i GCK-andelen det senaste decenniet har skett genom resande med regionala tåg, vilket är en utveckling som kan antas fortsätta med de satsningar som planeras. Övriga färdsättsandelar har inte förändrats nämnvärt. Det innebär att den del av GCK-trafiken som förväntas öka sin andel, inte är trafiken inom våra städer och tätorter.