Fit for 55 – transportsektorns utsläppsutrymme och åtgärdskostnader i ett systemperspektiv

Med denna analys vill Trafikanalys öka förståelsen för hur transporternas utsläppsutrymme respektive kostnader för att minska transportsektorns utsläpp påverkas av olika vägval. Vi visar hur utsläppshandelssystemet (ETS), ansvarsfördelningsförordningen (ESR) och förordningen om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) hänger ihop och undersöker dynamiken mellan åtgärder, effekter och bakomliggande samband.

Arbetet har genomförts i tre steg. För att visa vad det svenska ESR-åtagandet betyder för transportsektorn beskrivs i ett första steg vad bakomliggande samband kan innebära vid olika utgångspunkter. Detta utgör en grund för ett andra steg som undersöker olika åtgärdskostnader på vägen mot ESR-åtagandet. I ett tredje steg undersöks därefter alternativa vägval.

Det andra stegets resultat för kostnader baseras bland annat på analyser med optimeringsmodellen TIMES-Sweden. Grundantagandena rör tekniker, energipriser, biomassatillgång, biodrivmedelstillgång samt utsläpp från nya vägfordon, fartyg och flygplan utifrån lagstiftning inom EU:s 55 %-paket. Dessa kostnader jämförs sedan översiktligt med kostnader för åtgärder inom jordbrukssektorn. Vi analyserar även vad nyttjade flexibiliteter innebär för kostnadsbilden.

Anpassningar inom jordbruket

Det finns rimliga, tekniskt möjliga, anpassningsåtgärder inom jordbruket, som ingår i ESR. Det handlar bland annat om bättre gödselhantering och djurs fodersmältning. Sådana anpassningar kan eventuellt vara svåra att förverkliga av styrmedelstekniska, beräkningstekniska och kanske även av politiska skäl. Det innebär att ännu lite dyrare åtgärder kan tvingas fram främst inom den svenska vägtrafiken. Luftfarten och stora delar av sjöfarten som ligger utanför ESR berörs däremot inte av denna problematik.

Vägvalen och deras kostnader

Analysen av utsläppsutrymme och kostnader för tre alternativa vägval visar att Sverige kan uppnå sitt ESR-åtagande med planerade åtgärder om en mindre mängd avtalas med annat land och under förutsättning att Sverige uppfyller sitt LULUCF-åtagande. Ytterligare åtgärder kan minska behovet av avtal, men om planerade åtgärder får effekt först från 2027 behöver mer hända på färre antal år. Det framgår även att det är höga kostnader i samtliga vägval och att den största risken i vägvalen består av att Sverige enbart har kostnader, till exempel i form av minskade intäkter från utsläppshandeln, i stället för att samtidigt investera i lösningar som på sikt ytterligare kan minska landets utsläpp inom ESR-sektorn med tanke på mål som ligger längre fram i tiden.

Ju tidigare som ändamålsenliga styrmedel som både bidrar till omställning och måluppfyllelse finns på plats, desto mer förutsägbart och kostnadseffektivt för Sverige blir det i längden.