EU satsar på resiliens och energisäkerhet – vad betyder det för transportsektorn i Sverige?

Dessa typer av aktiviteter kan vara förberedelser för sabotage och underrättelseinhämtning.¹ En annan typ av hot uppstår när brist på drivmedel innebär risker för samhällsviktiga transporter. Parallellt leder ökad förekomst av extremväder till översvämningar, skred och ras med stor påverkan på samhällets transporter.²

Beredskap för transportsektorn berör därför både digitala system, energiförsörjning, infrastruktur och militära aktiviteter. Kopplingen mellan dessa framträder allt tydligare. I denna artikel undersöker vi kopplingen närmare genom att fokusera på ett urval EU-lagstiftningar inom bland annat cybersäkerhet, resiliens och energisäkerhet. I slutet av artikeln reflekterar vi kring vilken betydelse dessa har för transportsektorn i Sverige.

Ökad beredskap genom stärkt riskanalys och resiliens

När det gäller transport och logistik bidrar EU:s harmonisering och satsningar på transeuropeiska transportnät till förbättrad rörlighet över gränserna, till exempel i form av ökad intermodalitet. Viktiga delar är digitalisering och gemensamma standarder för datautbyte – exempelvis inom tull, spårning och trafikledning. Ökad digitalisering förändrar kraven på riskanalys och säkerhet.

För att uppnå en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen finns EU:s NIS2-direktiv om cybersäkerhet, som innebär tydligare krav på riskanalyser och olika säkerhetsåtgärder, bland annat för transportsektorn. NIS2-direktivet genomförs i Sverige genom cybersäkerhetslagen som gäller från 15 januari 2026.³

Beredskap handlar dock inte enbart om cybersäkerhet. Även den fysiska förmågan att transportera människor, energi och militär materiel har blivit en strategisk fråga för EU. För att göra det enklare att transportera militära trupper, utrustning och tillgångar har EU-kommissionen tagit fram ett förslag på ny EU-förordning för militär rörlighet, ett nytt krisramverk, samt inrättandet av en samordningsstruktur för militärtransporter inom unionen (Militärt Schengen).⁴ Regelverket bygger vidare på EU:s tidigare White Paper Readiness 2030. Detta ringade in områden som militär mobilitet, resilient transportinfrastruktur, logistik och försörjningskedjor, drivmedel och energiberoenden samt även skydd mot hybrid- och cyberhot.⁵ Här ingår alltså både infrastruktur för transporter och energiförsörjning.

Integrationen mellan transport- och energisystem innebär att risker kan spridas mellan sektorer. En störning i elsystemet kan snabbt slå mot transportsektorn, och vice versa.  Det innebär att beredskapsplanering behöver vara sektorsövergripande. EU utgår från direktivet för kritisk infrastruktur för att stärka motståndskraften hos kritiska entiteter, det vill säga delar som är avgörande för att upprätthålla centrala samhällsfunktioner.⁶

Säkerhetsaspekter med direkt koppling till miljö och klimat har lyfts i en rapport från brittiska underrättelsetjänsten.⁷ Det visar på den strategiska vikten av att även tänka in klimatomställning i beredskapsplaneringen.

Nya regelverk för säker energiförsörjning

EU-kommissionen har föreslagit ett nytt lagstiftningspaket som innehåller förslag om att modernisera och utvidga elnätet för att kunna utnyttja dess fulla potential (European Grids Package). Detta inbegriper bland annat att få bort flaskhalsar och öka sammanlänkningen mellan EU-länderna, vilket förväntas bidra till lägre energipriser, garantera en säker och tillförlitlig energiförsörjning samt bidra till att uppnå energioberoende. Tillståndsförfarandena ska också skyndas på för att snabbare kunna utveckla energiinfrastrukturen i hela EU. Därutöver ska förslagen leda till en rättvisare fördelning av kostnaderna för projekt som genomförs i flera länder.⁸

Europeiska kommissionen förbereder även en revidering av EU:s ramverk för energisäkerhet, innefattande förordning 2017/1938 (om åtgärder för att säkerställa trygg gasförsörjning) och förordning 2019/941 (om riskberedskap inom elsektorn). Syftet är att göra EU:s energisystem mer robust, samordnat och motståndskraftigt inför framtida kriser.^9,1 Fler initiativ för att stärka energiområdet samlas nu under paraplyet AccelerateEU.¹⁰

Satsningarna innebär nya finansieringsmöjligheter

Fonden för ett sammanlänkat Europa är ett centralt finansieringsverktyg som bidrar till EU:s mål för den gröna omställningen, utfasningen av fossila bränslen och ett högpresterande och hållbart transeuropeiskt nät för transport och energi. Kommissionen har bland annat bidragit med 807 miljoner Euro för att uppgradera transportinfrastruktur som både stärker civil och militär rörlighet.¹¹

Inför budgetperioden 2028–2034 förlängs finansieringsmöjligheten för att utveckla, modernisera och sammankoppla Europas infrastruktur inom CEF III (Connecting Europe Facility III). Ett förstärkt fokus finns på transportinfrastruktur för resilient rörlighet.¹²

Ett annat initiativ är förslaget till en europeisk konkurrenskraftsfond inom ramen för nästa fleråriga budgetram 2028–2034, för att stärka europeisk konkurrenskraft inom teknik och strategiska sektorer. Kommissionen pekar på behovet av att överbrygga innovationsgapet, fasa ut fossila bränslen, minska beroenden och öka försörjningstryggheten.¹³

EU satsar betydande resurser på beredskap och i många avseenden finns en koppling till investeringar och säkerställande av funktioner inom transportsektorn. I det läget finns ett möjligt fönster för Europa att göra nödvändiga investeringar i infrastruktur och energiberedskap för att öka sitt oberoende och undvika att bli utpressade. Förbättrade förutsättningar kan också locka investeringar till Europa. Den geopolitiska oron kan ha fått en oväntad positiv effekt – för att inte äventyra Europas oberoende måste EU-länderna enas och kraftsamla för att öka konkurrenskraften och tillväxten, samtidigt som fossila bränslen fasas ut.

Beredskap kan påverka roller och ansvarsförhållanden

Ett antal synergier framträder mellan bland annat beredskap, möjligheter till stärkt konkurrenskraft och pågående elektrifiering av transportsektorn. Men satsningarna kan även skapa behov av att se över roller och ansvarsförhållanden.

Ett exempel på det är när försvaret vill bygga nytt och kommuner behöver ändra i sina detaljplaner så att ändamålsenlig infrastruktur kan komma på plats. En kostnad uppstår sedan för den infrastruktur som ska möjliggöra försvarets satsning, men finansieringsfrågan för det statliga behovet saknar tydlig lösning. Oklarheter kan uppstå kring vem som ska betala anslutningar till det statliga vägnätet, där Trafikverket pekar på att kommunen ska vara med och finansiera de väganslutningar som behövs.¹⁴ Dessa oklara ansvarsförhållanden försenar satsningarna.

Flera liknande frågor kan tänkas uppstå när samhället ställer om till både högre beredskap och ökad elektrifiering.¹⁵

För att hantera effekttoppar i elnäten kan Sverige satsa på att utveckla smart laddning och energilagring, bland annat i elfordon (V2G). V2G innebär i förlängningen att elfordon tillfälligt kan försörja kritiska funktioner vid avbrott för att stärka den civila beredskapen. Ur ett beredskaps- och säkerhetsperspektiv introducerar denna energilagring både möjligheter och nya sårbarheter, till exempel i form av cyberangrepp. Här finns osäkerheter kring ersättningsmodeller, beskattning, regelverk och olika parallella systemlösningar.

Reflektioner

EU:s satsningar på energisäkerhet, cybersäkerhet och resiliens handlar inte bara om nya regler, utan också om ett nytt sätt att se på transportsektorns roll i samhället. Transportinfrastruktur, energiförsörjning och digitala system hänger allt tätare ihop och blir mer beroende av varandra. Det gör att störningar i en sektor snabbt kan påverka flera andra.

Elektrifieringen av transportsektorn är ett tydligt exempel på den utvecklingen. EU:s regelverk för förnybara energikällor och utsläppsreduktion driver på elektrifiering och introduktion av alternativa bränslen, vilket på sikt minskar beroendet av fossila importer. Samtidigt uppstår nya beroenden – exempelvis tillgången till el och en god energiförsörjning. Detta innebär att försörjningstryggheten delvis förskjuts från oljeprodukter till elmarknader och energisäkerhet.

EU:s energimarknad hänger ihop och den beskrivna lagstiftningen inom riskanalys och resiliens kan stärka beredskapen även för Sverige. Elektrifieringen innebär att frågor om till exempel nätkapacitet och cybersäkerhet blir viktigare för transportsektorn. Traditionella bränslen kan lagras och distribueras flexibelt medan el i elsystemet kräver ett kontinuerligt och balanserat flöde mellan produktion och konsumtion. Samtidigt finns olika möjligheter att lagra energi för att göra energin tillgänglig som drivmedel när den behövs. Det kan t.ex. vara i form av batterilager, vätgas eller elektrobränslen.

Sverige har flera styrkor i sammanhanget, bland annat en stark elproduktion med fossilfri elmix och hög elektrifieringsgrad. Svagheter finns i elnätens kapacitetsbrist och långsamma tillståndsprocesser. Kombinationen av dagens tillståndsprocesser, investeringstakt och teknisk komplexitet innebär att nya nätförbindelser kan ta 10–15 år att realisera. Det gör att det finns en risk att utbyggnaden av elnätet bli en flaskhals. EU:s satsningar på cybersäkerhet och energiberedskap kan bidra till att öka den beredskapen även för Sverige, särskilt om möjligheter till finansiering via EU kan nyttjas.

Satsningar på ökad resiliens innefattar även transportinfrastrukturen i sig. Med ökat fokus på militär mobilitet blir transportinfrastrukturen också en säkerhetspolitisk fråga. Detta i sin tur kan få konsekvenser på hur infrastrukturen planeras, prioriteras och finansieras.

EU:s regelverk och prioriteringar kommer att bidra till förändring av både beredskap och transportsystemet i sig. Initiativ inom så många olika områden som på olika sätt påverkar transportsektorn kommer sannolikt kräva bättre samordning mellan sektorer och förmåga att hantera målkonflikter. Hur snabbt och effektivt förändringar kan omsättas i praktiken kan komma att få stor betydelse för både svensk transportberedskap och konkurrenskraft.

Referenser

1. Trafikverket (2025). Öppen antagonistisk hotbild mot transportsektorn, Publikationsnummer: 2025:168
2. Alestig och Westholm, Hundratals mil väg och järnväg går genom riskområden, DN 2025-10-14
3. Myndigheten för civilt försvar (2026), Det här är cybersäkerhetslagen, mcf.se/sv/amnesomraden/informationssakerhet-och-cybersakerhet/krav-och-regler-inom-informationssakerhet-och-cybersakerhet/nis-direktivet/cybersakerhetslagen-nis2/det-har-ar-cybersakerhetslagen/, 2026-01-14
4. https://transport.ec.europa.eu/news-events/news/commission-moves-towards-military-schengen-and-transformation-defence-industry-2025-11-19_en?prefLang=sv
5. EU, White Paper for European Defence – Readiness 2030
6. Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2557 av den 14 december 2022 om kritiska entiteters motståndskraft och om upphävande av rådets direktiv 2008/114/EG
7. HM Government, https://assets.publishing.service.gov.uk/media/696e0eae719d837d69afc7de/National_security_assessment_-_global_biodiversity_loss__ecosystem_collapse_and_national_security.pdf
8. https://commission.europa.eu/news-and-media/news/eu-plans-upgrade-energy-infrastructure-lower-bills-and-boost-independence-2025-12-10_sv
9. Commission’s proposal on a revised EU energy security framework, amending Regulation (EU) 2017/1938 and Regulation (EU) 2019/941, https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=intcom:Ares%282025%297679380
10. https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_26_629, 2026-04-22
11. https://transport.ec.europa.eu/news-events/news/commission-supports-military-mobility-projects-eu807-million-2024-01-24_en
12. consilium.europa.eu/en/press/press-releases/2025/12/15/mff-council-adopts-partial-mandate-on-the-connecting-europe-facility-cef-iii/
13. COM(2025) 555 final
14. sverigesradio.se/artikel/militaren-bygger-ut-i-ostersund-konflikt-om-vagarna, 2026-03-17
15. Trafikanalys Rapport 2024:9, trafa.se/globalassets/rapporter/2024/rapport-2024-9-storskalig-elektrifiering-av-transportsektorn---ett-kunskapsunderlag.pdf