Effektbedömningar av klimatstyrmedel – hur gör andra länder?
I 2022 års internationella modellföljande har Trafikanalys genomfört en intervju- och litteraturbaserad studie av hur andra länder arbetar med samhällsekonomiska effektbedömningar av klimatstyrmedel i transportsektorn. De länder som har studerats är Norge, Finland och Storbritannien och representanter från infrastruktur- eller transportdepartement har intervjuats.
Sweco har på uppdrag av Trafikanalys genomfört en studie. I Swecos redovisning beskrivs mål, ansvar och strategier för hur länderna arbetar med klimatfrågan inom transportområdet. Sweco beskriver vidare vilka metoder för effekt- och konsekvensbedömningar som används i de respektive länderna. Exempelvis används i de studerade länderna framför allt kostnadsnyttometoder för effektanalyser av infrastrukturinvesteringar.
Rapporten beskriver olika effekt- och konsekvensbedömningar som används för klimatstyrmedel. Generellt sett är det klimatstyrmedlets karaktär som styr vilken analysmetod som används. En reflektion som görs är att fokus i framför allt Norge och Finland verkar vara på att utveckla och anpassa befintliga metoder för samhällsekonomisk analys, i stället för att utveckla särskilda metoder för samhällsekonomiska effektbedömningar av klimatstyrmedel i transportsektorn. Det finns också exempel på analyser från framför allt Norge och Storbritannien där fokus har varit på analys av minskat klimatutsläpp. För bredare klimatfrågor används ofta sektorsövergripande makromodeller vars syfte är att beräkna utsläpp av växthusgaser från bland annat klimatstyrmedel. Att följa resultaten av arbetet som det norska Klimat- och miljödepartementets tekniska beräkningsnämnd (”teknisk berekningsutvalg”) utför de närmsta åren blir intressant. Ett av nämndens syften är att närmare utreda relationen mellan klimatutsläpp och samhällsekonomiska effekter.
I Norge finns, förutom mer traditionella angreppssätt, exempel på styrmedel, eller åtgärder, som har effektbedömts med alternativa metoder. I Sweco:s rapport beskrivs bland annat en multikriterieanalys av en påskyndad infasning av elflyg i Norge som synliggör effekter och resonemang som inte framträder lika tydligt med mer traditionella metoder. Exempelvis gäller det nyttan för andra flygplatser med så kallade nätverksfördelar samt en form av alternativkostnadsresonemang kring hur behovet av väg- och järnvägsinvesteringar kan reduceras.
I rapporten ges ett exempel på samhällsekonomisk nyttokostnadsanalys från Storbritannien av ett klimatstyrmedel där fokus är på de ekonomiska nyttorna och kostnader för minskade växthusgasutsläpp respektive ökade bränslekostnader. Klimatstyrmedlet rör en ökad inblandning av biodrivmedel i fordonsbränsle och i analysen av dess effekter inkluderas inte bredare effekter på medborgare och omgivning. I stället är analysen detaljrik genom en bredd av känslighetsanalyser och olika jämförande alternativ. I analysen presenteras även alternativens kostnadseffektivitet i form av minskade koldioxidkostnader.
I rapporten lyfts frågan om ambitiösa klimatmål innebär att fokus flyttas från samhällsekonomisk effektivitet till att nå klimatmålen så kostnadseffektivt som möjligt. I Finland verkar dock representanter från departementet föredra de traditionella nyttokostnadskalkylerna som vilar på en stabil vetenskaplig grund framför kostnadseffektivitetsmått som till viss del används i Storbritannien. I såväl Finland som Storbritannien uttrycks en viss oro över att metodområdet samhällsekonomi inte hinner utvecklas i en tillräckligt hög takt för att skapa konsistenta och likvärdiga konsekvensbedömningar.
