Veckospaning 12 oktober

Politik och åtgärder

Arbetsmiljöverket har lämnat ett skriftligt besked till arbetsgivaren Nobina om att myndigheten kommer att fatta beslut om att låta bussdörrarna vara stängda fram till den 2 november 2021 om inte smittrisken för bussförare förändras. Skälet till beslutet är att det föreslagna barriärskyddet bedöms vara för lågt för att tillräckligt skydda föraren från att smittas av coronaviruset om på- och avstigning skulle ske via framdörren. Bussbolaget Nobina arbetar dock vidare för att få ett godkänt barriärskydd.

Intäkterna till kollektivtrafikens trafikoperatörer har minskat kraftigt sedan i våras och bland annat de stängda framdörrarna försvårar för operatörer att ta betalt. Risken är att beslutet leder till personalneddragningar, minskat kollektivtrafikutbud och höjda avgifter. SL har redan aviserat prishöjningar från årsskiftet.

Transporter och resande

Luftfarten är en av de branscher som drabbats allra hårdast av covid-19. En studie publicerad i tidskriften Journal of Air Transport Management syftar till att belysa hur olika delar av flygtrafiken har påverkats. Dataunderlaget har hämtats från Flightradar24 och täcker verksamheten hos 150 flygbolag som trafikerar 2751 flygplatser. Materialet delades in i 24-timmarsintervall utifrån vilken dag flygningen ägde rum och samlades in under 152 dagar från 16 december 2019 till 15 maj 2020.

Studien redovisade följande resultat:

• De internationella flyglinjerna på norra halvkloten påverkades i liten omfattning under de första 2–3 månaderna. På södra halvklotet ställdes betydligt större andel av trafiken in under samma tidsperiod.
• Antalet flygplan i drift minskade något i februari till följd av nedstängningen av Kina. Det stora fallet kom i slutet av mars med en stabilisering under nästkommande månad. Från och med mitten av maj börjar en mycket långsam återhämtning.
• Författarna uppskattade att det dröjde omkring två månader innan den fulla effekten av pandemin blev tydlig inom luftfartssektorn i termer av minskad flygtrafik.
• I genomsnitt förlorade flygplatserna hälften av sina destinationer under undersökningsperioden.
• Flygplatserna i Istanbul och Dubai utgjorde två exempel på stora nav som tappade en stor del av sin trafik. Utmärkande för dessa är att de i stor utsträckning utgör en brygga för långa internationella resor. Andra stora nav som Atlanta där även inrikestrafiken är viktigt hade däremot upprätthållit en större del av trafiken.
• Inrikestrafiken i USA upprätthölls på en högre nivå än motsvarande i Europa. Kinas inrikestrafik stod under kraftig återhämtning i slutet av den undersökta tidsperioden.

Studien bekräftar att det är de långa internationella flygförbindelserna som drabbats allra hårdast av coronapandemin och därmed de flygplatser och flygbolag som är specialiserade mot denna typ av trafik. Det är dock viktigt att komma ihåg att i princip alla segment av flygsektorn är kraftigt påverkade, vilket utvecklingen av inrikestrafiken i Sverige är ett exempel på.

I en ny rapport från Svensk Kollektivtrafik om kollektivtrafiken under sommaren 2020 redovisas följande resultat:

• Sommarens resande med alla färdmedel var lägre än fjolårets, i alla ålderskategorier. Andelen resor för att besöka släkt och vänner samt för resor relaterade till nöje, motion och fritidsaktiviteter ökade dock jämfört med i våras.
• Fyra av tio av de kollektivtrafikresor som ersatts med annat färdsätt sker med hållbara alternativ, som exempelvis cykel och gång. Det innebär att sex av tio resor ersatts med privatbilism.
• Distansarbetet, hemleveranser och datoriserade möten kulminerade i maj som ersättningsform till resande och minskade sedan. I slutet av sommaren var det färre än 30 procent som ersatte resorna med datoriserade lösningar.
• Under pandemins inledning minskade skolresorna men även tjänsteresor och att besöka släkt och vänner. Resenärerna fortsatte däremot med inköpsresor och resor till fritidsaktiviteter.
• Marknadsandelen för kollektivtrafik var som lägst i juli månad med 14 procent (för helåret 2019 var marknadsandelen 32 procent).
• Nöjdheten med kollektivtrafiken ökade under pandemins första månad men under sommarmånaderna minskade nöjdheten till lägre värden än motsvarande tid året innan.
• De som är över 65 år är de som i större utsträckning avstått från att resa överhuvudtaget.

En tillbakablick – läget för transportsektorn i våras

Efterfrågan på persontransporter, där många reser tillsammans, minskade kraftigt som en konsekvens av de reserestriktioner som infördes i mitten av mars och av att människor undvek att resa för att inte riskera att bli smittade av coronaviruset. Inom transportsektorn slog det till en början hårdast mot flyg-, kryssnings- och taxibranschen samt kollektivtrafiken.

På bara några dagar gick världens flygtrafik från fullt fungerande till nästan lamslagen. Finnair vd Toppi Manner kallade coronakrisen för "den värsta i flygets historia".

Covid-19 slog även hårt mot kollektivtrafiken, då färre reste med buss och tåg, och bussföretag riskerade att slås ut. Redan i våras ställdes avgångar in och nya rutiner infördes för passagerare, bland annat uppmanas resenärer att kliva på bak i bussen.

Taxibranschen påverkades också av en kraftigt vikande efterfrågan. I och med att många taxitjänster utförs av mikroföretag med små marginaler är risken extra stor för konkurser inom taxibranschen.

När det gäller järnvägen så minskade biljettförsäljningen kraftigt och många avgångar ställdes in främst till följd av personalbrist.

Passagerarfartyg trafikerade mindre i våras, men godstrafiken till sjöss minskade inte lika kraftigt. Flera färjerederier aviserade inställd trafik eller restriktioner på grund av de åtgärder som olika länder vidtog för att förhindra spridningen av coronaviruset. Transporterna av last fortsatte dock på de flesta färjelederna.

Obalansen mellan import och export förstärkes under pandemin. Behovet av att exportera varor var fortsatt stor medan importen minskade, vilket skapade en större brist på containrar. Flera rederier dubblerade inflödet av tomcontainrar till Göteborg jämfört med normalt för att skapa bättre balans i varuflödena.