Remissvar: Bättre konsekvensutredningar

Konsekvensförordningen föreslås, i likhet med dagens konsekvensutredningsförordning, uppställa krav på att en konsekvensutredning ska redovisas när statliga förvaltningsmyndigheter under regeringen beslutar om föreskrifter eller allmänna råd. Konsekvensförordningen innehåller dessutom ett nytt krav på redovisning av en konsekvensutredning när de myndigheter som omfattas av förordningen lämnar in förslag till regeringen eller Regeringskansliet om att regeringen ska besluta om eller föreslå nya eller ändrade regler.

Trafikanalys övergripande synpunkter

Trafikanalys vill inledningsvis framhålla att författningstexten i förslaget till förordning om konsekvensutredning är föredömligt välskriven och förståelig i sin utformning.

Positivt med ökad tydlighet och en bredare ansats men viktigt att kraven på konsekvensutredningar står i proportion till respektive förslags omfattning

Trafikanalys ser positivt på förslaget som helhet och instämmer i många av de bedömningar som görs i promemorian. Trafikanalys ser det som angeläget att offentliga beslut fattas med samhällsekonomiska hänsyn och anser att konsekvensutredningar är viktiga för att möjliggöra det. Mot bakgrund av den kritik som har riktats mot konsekvensutredningar är det positivt med en utveckling av regelverket som innebär en bredare ansats och som också bidrar till ökad tydlighet kring vilka krav som ställs på konsekvensutredningar. Att samla de regler som idag är spridda på olika förordningar i en gemensam förordning (den föreslagna konsekvensförordningen) torde kunna bidra till att regelverken upplevs som mindre krångliga och lättare att tolka.

Av samma skäl är det positivt att kommittéförordningen föreslås ändras med en hänvisning till den föreslagna konsekvensförordningen, så att samma krav på konsekvensutredningar ställs på förslag i betänkanden från kommittéer och utredningar. Trafikanalys ser således fördelar med att göra regelverket kring konsekvensutredningar mer enhetligt.

Ökade krav på konsekvensutredningar riskerar samtidigt att medföra en större administrativ belastning på förvaltningsmyndigheter. Förslaget att konsekvensutredningar ska påbörjas så tidigt som möjligt bör kunna innebära en effektivisering av utredningsarbetet. Trafikanalys vill dock, ur ett effektivitetsperspektiv, betona vikten av att arbetet med konsekvensutredningar bör styras av en proportionalitetsprincip så att de står i proportion till respektive förslags eller besluts omfattning och effekter. En sådan princip föreslås i promemorian vilket Trafikanalys ser som centralt för att upprätthålla en effektivitet i statsförvaltningen. Vi uppfattar den föreslagna skrivningen i konsekvensförordningen som en förstärkning av motsvarande skrivning i dagens konsekvensutredningsförordning, vilket vi ser positivt på.

Avsnittet När ska en konsekvensutredning tas fram?

Undantagen från myndigheters skyldighet att ta fram en konsekvensutredning blir i praktiken färre

Förslaget innebär en utökning av gällande bestämmelsers krav på när konsekvensutredningar måste göras. Utöver tillfällen när en myndighet ska besluta om föreskrifter eller allmänna råd vidgas kravet härmed till att även omfatta förvaltningsmyndigheters förslag till nya eller ändrade regler. I linje med behovet av bättre konsekvensutredningar är Trafikanalys positivt till detta. Vi noterar att de befintliga reglerna om undantag från förvaltningsmyndigheters skyldighet att ta fram en konsekvensutredning är annorlunda formulerade i förslaget till ny förordning. Utpekandet i 5 § av sådana specifika fall där en konsekvensutredning inte behöver tas fram ger en tydlighet som vi är positiva till. Vi uppfattar samtidigt den inledande skrivningen i samma paragraf, att en myndighet får besluta om föreskrifter eller allmänna råd utan att ta fram en konsekvensutredning om det är ”uppenbart obehövligt”, som en åtstramning av nu gällande motsvarande regler. I detta sammanhang vill vi framhålla vikten av en proportionalitetsprincip enligt den inledande kommentaren ovan för att undvika en omotiverat stor tillkommande administrativ börda av att konsekvensutredningar ska krävas vid fler tillfällen än idag.