Bättre arbetspendling gynnar tillväxt och sysselsättning
Genom att förbättra tillgängligheten för framförallt arbetsresor, men också för tjänsteresor och godstransporter, kan åtgärder på transportområdet ge förutsättningar för tillväxt och sysselsättning. Det visar en kunskapssammanställning som Trafikanalys tagit fram inom ramen för ett regeringsuppdrag.
Hela sammanställningen
Promemorian ”Sambandet mellan åtgärder inom transportområdet, sysselsättning och tillväxt” sammanfattar kunskapsläget om sambandet mellan åtgärder inom transportområdet för en ökad tillgänglighet å den ena sidan och produktivitet, tillväxt och sysselsättning å den andra sidan.
Att ökad tillgänglighet kan ha en positiv påverkan på produktivitet och sysselsättning visas i genomgången. De förklaringar som ges är vanligtvis att närheten, både geografiskt och tidsmässigt, gör det lättare att dela kostnader och risker, bättre matchning på arbetsmarknaden, och ett ökat kunskapsutbyte. Storleken på, och sambanden mellan, dessa effekter är svåra att uppskatta.
Åtgärder inom transportområdet har betydelse för många olika områden. Genomgången visar att genom att förbättra tillgängligheten för arbetsresor, tjänsteresor och godstransporter finns förutsättningar för tillväxt och sysselsättning. En förbättrad tillgänglighet för exempelvis arbetsresor underlättar både för arbetstagare att ta sig till och från arbetet, samt att hitta ett passande arbete, och för arbetsgivare att kunna anställa just den kompetens de behöver – det vill säga – matchningen på arbetsmarknaden förbättras.
Genomgången tar också upp de geografiska dimensionerna regionförstoring och regionförtätning. Agglomerationseffekter (positiva effekter av geografisk närhet) som uppstår när ekonomiska verksamheter koncentreras till en geografisk yta, spelar en viktig roll. Därför finns det skäl att tro att åtgärder som förtätar arbetsmarknader är mer effektiva ur ett sysselsättningsperspektiv, än åtgärder för regionförstoring.
Samhällsekonomiskt lönsamma åtgärder, såväl små som stora, är viktiga att genomföra
Om staten önskar använda de budgetmedel som finns inom infrastrukturområdet för att öka tillväxt och sysselsättning, bör framförallt samhällsekonomiskt lönsamma åtgärder genomföras. Sådana åtgärder har potential att ge en kostnadseffektiv effekt på sysselsättningen.
En mer utvecklad metodik för att bedöma samhällsekonomisk lönsamhet
I bedömningen av vilka infrastrukturåtgärder som ska genomföras bör den samhällsekonomiska kalkylen spela en stor roll. Genomgången visar att den samhällsekonomiska kalkylen är central, men att metoderna inom vissa områden behöver utvecklas för att stärka förutsättningarna för sysselsättning. Inte minst genom att ta bättre hänsyn till de positiva effekter som förbättrad arbetspendling kan ge.
För att möjliggöra en bedömning av vilka åtgärder som har en potential att främja sysselsättning bör också restidsnyttor av arbetsresor framgå i den samlade effektbedömning som Trafikverket redovisar för investeringar i infrastruktur.
En mer utvecklad metodik för att beräkna effekter av mindre åtgärder som underhåll och reinvestering skulle också underlätta för jämförelser mellan olika typer av åtgärder och därmed möjliggöra bättre prioriteringar.
Att utveckla metodiken för den samhällsekonomiska analysen på dessa områden skulle underlätta jämförelser mellan olika typer av åtgärder och också möjliggöra bättre prioritering inom respektive åtgärdsområde. Det kan i sin tur leda till ett förbättrat underlag för beslut inom transportområdet som främjar tillväxt och sysselsättning.
