Effektiva godstransporter på järnväg – ett kunskapsunderlag
Den här rapporten sammanfattar Trafikanalys uppdrag att utreda effektiviteten i svenska godstransporter på järnväg, med fokus på tre huvudfrågor: planerad väntetid vid signal, banarbeten och avvikelser från tågplan. Syftet är att beskriva omfattning, geografisk variation och ekonomiska konsekvenser, samt fördjupa förståelsen genom dialog med branschen.
Läs/ladda ner publikation
Järnvägen står för cirka 20 % av transportarbetet i transportsystemet, men bara 10 % av godsmängden och domineras av tunga varuflöden på ett fåtal huvudstråk. Systemet präglas av underhållsskuld, låg tillförlitlighet och hård kapacitetskonkurrens, särskilt från ökande persontrafik. Det har gradvis försämrat förutsättningarna för godstrafiken.
Analysen visar att kapacitetsutnyttjandet nationellt verkar stabilt, men att toppbelastade timmar skapar betydande flaskhalsar. Blandad trafik, med stora skillnader i hastighet och uppehållsmönster, förvärrar trängseln och försämrar punktligheten.
- Planerad väntetid vid signal (skogstid) är i dag en strukturell del av tidtabellerna och används som buffert för att hantera osäkerhet och trängsel. Den leder till längre transporttider, sämre resursutnyttjande och ökade kostnader för både operatörer och transportköpare.
- Banarbeten skapar ytterligare osäkerhet. Bristande datatillgång gör det svårt att följa upp hur reserverad kapacitet faktiskt används. Sena besked och planeringsändringar leder till omfattande omplanering och ökad störningskänslighet.
- Avvikelser från tågplan är vanliga och koncentrerade till redan belastade stråk. De är ofta systemgenererade snarare än orsakade av enskilda incidenter och leder till minskad punktlighet, ökade kostnader och försämrad leveranssäkerhet.
Analysen visar att skogstid, banarbeten och tågplaneavvikelser förstärker varandra och skapar ett mindre robust system med låg förutsägbarhet — något som påverkar konkurrenskraften negativt, särskilt för tidskritiska logistikkedjor.
Branschen efterfrågar ett tydligare systemperspektiv, mer stabila planer, tydligare prioriteringar mellan tågtyper och bättre kapacitetsutnyttjande.
Trafikanalys bedömer att åtgärder bör fokusera på robusthet snarare än ytterligare optimering av ett redan hårt belastat system. Det gäller investeringar i flaskhalsar och ”hotspots”, bättre värdering av punktlighet och tillförlitlighet, samt förbättrad data, kommunikation och samverkan.
Sammantaget visar rapporten att effektivare godstransporter kräver en mer sammanhållen syn på järnvägen som ett integrerat produktionssystem — från långsiktig infrastrukturplanering till den dagliga driften.
