Remissvar på promemorian "Fjärde järnvägspaketet"
Trafikanalys har ombetts att yttra sig över promemorian "Fjärde järnvägspaketet". Här lämnas förslag till hur EU:s sex rättsakter som ingår i fjärde järnvägspaketet ska införlivas i svensk rätt. De föreslagna förändringarna utgår från av EU redan fattade beslut om förordningar och direktiv och ett genomförande i svensk lag är alltså obligatoriskt.
Läs/ladda ner publikation
I huvudsak består de föreslagna förändringarna av en ”uppstädning” i nuvarande regelverk. Trafikanalys menar att förslaget att dela in den svenska järnvägslagstiftningen i fyra olika lagar för att markera skillnader i lagarnas syften och tillämpningsområden är välkommet. Det kan också förbättra förutsättningar inför framtida behov av lagändringar inom järnvägsområdet.
Därutöver konstaterar Trafikanalys att den nya regleringen inte, med något undantag, medför några avgörande förändringar för den svenska järnvägsmodellen. De regleringar som ska möjliggöra öppnandet av järnvägsmarknaden i EU är i stort sett redan genomförda i svensk lagstiftning eller saknar relevans här.
Kan hämma etablering
Med det sagt vill Trafikanalys dock framhålla att det finns inslag i den nya regleringen som kan komma att hämma etableringen på den svenska järnvägsmarknaden, där utvecklingen i stora stycken har hunnit längre än i många andra EU-länder. Det gäller till exempel systemet för EG-kontroll och det delade myndighetsansvaret när det gäller tillstånd för järnvägsföretag och godkännande av tekniska krav på bland annat fordon. Genom att ansvaret för godkännandeprocessen fortsättningsvis ska delas mellan den nationella tillsynsmyndigheten (Transportstyrelsen) och Europeiska unionens järnvägsbyrå (ERA), finns risk för en ökad kostnadsbörda på de sökande företagen, till följd av ökad administration och risk för dubbelarbete samt, åtminstone inledningsvis, risk för samarbetsproblem mellan myndigheterna.
Inom EG-kontrollen för godkännande av fordon, som idag utförs av ett s.k. anmält tredjepartsorgan, införs vidare krav om att även anlita ett s.k. utsett organ för kontroll och bedömning av överensstämmelse i förhållande till icke harmoniserade nationella regler. Det medför att det blir ytterligare ett organ som ska anlitas av den sökande för att utföra EG-kontroll. Sammantaget finns här en risk för att den ökade kontrollbördan hämmar marknadsutvecklingen och minskar intresset för nyetablering på marknaden.