Europeiska revisionsrätten kritiserar EU:s järnvägsnät för höghastighetstrafik
EU:s medfinansiering för investeringar i höghastighetsbanor uppgår till 23,7 miljarder euro. Men i en ny granskningsrapport från Europeiska revisionsrätten riktas nu hård kritik mot utfallet: sannolikt kommer EU:s nuvarande långsiktiga plan för höghastighetstrafik inte att uppfyllas samtidigt som budgetöverskridanden och förseningar varit regel snarare än undantag. Projekten har varit orimligt dyra och relevanta beslutsunderlag, såsom kostnads-nyttoanalyser, har saknats helt eller inte beaktats.
Europeiska revisionsrätten (ECA) publicerade den 26 juni en rapport i vilken man för fram allvarlig kritik mot EU:s satsningar på höghastighetståg. EU har haft som mål att tredubbla antalet kilometer av höghastighetsjärnväg till 30 000 km fram till 2030, men i rapporten konstaterar ECA att detta mål inte kommer att förverkligas. Visserligen växer nationella järnvägsnäten för höghastighetstrafiken ,men anläggning av höghastighetsbanor som korsar nationsgränser prioriteras enligt ECA inte av medlemsstaterna.
Prioriteringar grundas i stället ofta på politiska överväganden och saknar ofta lönsamhetsanalyser i beslutsunderlagen. Konsekvensen blir att höghastighetsbanorna utnyttjas ineffektivt, bland annat genom att tågen körs på betydligt lägre hastigheter än vad banorna klarar av. I flera fall har det saknats befolkningsunderlag för att nå den beläggningsgrad som krävs för lönsamhet.
Tidsvinster har blivit dyra: i ett pressmeddelande anger ECA att fyra av de tio granskade banorna kommer att kosta mer än 100 miljoner euro per minut sparad restid och en bana, Stuttgart-München, har en prislapp på 369 miljoner euro per insparad minut av restid. Budgetöverskridanden för de granskade projektet (motsvarande 50 procent av EU:s höghastighetsnät för järnväg) uppgick totalt till 5,7 miljarder euro på projektnivå och till 25,1 miljarder på bannivå, men ECA skriver också att kostnadsöverskridanden inte påverkat EU:s budget då det finns ett tak för medfinansiering och överskridandena bärs av den enskilda medlemsstaten.
ECA konstaterar vidare att EU saknar befogenheter för att genomdriva sådana projekt och framhåller att man redan 2010 lyfte att visas tekniska, administrativa och övriga hinder för driftskompabilitet på järnvägsområdet behövde åtgärdas. Som exempel på åtgärder som ökar höghastighetsbanornas ändamålsenlighet nämner ECA integrerade biljettsystem, bättre tillgänglighet till stationer och sammanlänkningar. ECA finner också stöd för att konkurrens på banorna tenderar till att leda till tätare tidtabeller och tjänster av högre kvalitet, samtidigt som biljettpriserna är lägre (Österrike).
Railway Gazette skriver att EU-kommissionen accepterar ECA:s rekommendationer i rapporten men också konstaterar att man håller fast vid strategin från vitboken om transporter (2011) och att kommissionen kommer att fortsätta att säkerställa en sund utvärdering av höghastighetsnätverken i den kommande översynen av TEN-T-programmet.
